Skarp kritik riktas nu mot trafikuppgiftsutredningen. Detta från utredningens egna sakkunniga som menar att man inte tillräckligt noga har utvärderat när känslig information om kunders kommunikation ska få lämnas ut.

De loggade uppgifterna kan överlämnas till myndigheterna med stöd i antingen brottsbalken eller i lagen om elektronisk kommunikation. Enligt Hans-Olof Lindblom, dataråd på Datainspektionen och sakkunnig i utredningen, sänker den senare lagen kraven för när uppgifterna får ges till myndigheterna.

– Jag tycker att analysen är bristfällig. Lagen om elektronisk kommunikation kräver ingen domstolsprövning, ingen särskild misstänkt eller någon förundersökningssituation. Det är upp till polisen om operatörerna ska lämna ut uppgifterna eller inte. Tidigare utredningar har påpekat att det är en rättsäkerhetsfråga, säger han.

Reglerna för utlämning med stöd i brottsbalken är däremot strängare. De kräver domstolsprövning för varje tillfälle information ska lämnas ut och bara information om misstänkta personer kan komma på tal.

Per Furberg, expert på it-juridik och även han utredningens sakkunniga, instämmer i kritiken. I ett särskilt yttrande skriver han att integritetsfrågorna bara tas upp i två stycken, medan resten av betänkandet präglas av "skäl för en ökad och effektivare användning av trafikuppgifter i brottsutredningar."

– Om man ger en bakgrundsbeskrivning som ser ut att ha objektiva ordalag men med förstärkande omdömen pratar om den ena av två motstående intressen så blir det en brist på balans, säger han.

Dessutom är han kritisk mot den lagtekniska utformningen som gör det möjligt att övervakningen i framtiden öka kravet på övervakningn utan riksdagens inblandning.

– Formellt ser det ut att vara möjligt, säger han.

Under presskonferensen gjorde regeringens utredare Gudrun Antemar klart att förslagen inte innefattar chatt, webbtrafik eller nedladdning av filer. Men allt mer kommunikation går via andra, ofta webbaserade, kanaler vilket gör gränsdragningen komplicerad.

– För den kriminella finns det fortfarande möjligheter som man inte täcker in. Därför kan man fråga sig om man uppnår syftet, säger Hans-Olof Lindblom.