Det fick honom att fundera. Varför har vi tappat bort så mycket av de kärnvärden som vi annars har satt så högt? Varför handlar företagande bara om att tjäna pengar? Varför är framgång liktydigt med kändisar och tv–stjärnor som ofta dessutom beter sig som regelrätta idioter?
Nu, ett antal år senare, är han aktuell med boken "Tumregler" där han har summerat ihop ett antal livs– och affärsregler som på olika sätt kan komplettera regeln om att vi givetvis måste tjäna pengar som företagare.
– Att göra affärer och att driva bolag handlar inte bara om att tjäna pengar. Det handlar också om att ha massor av energi. Att bygga bra team och en laganda. Om att bygga en kultur som gör skillnad, säger han när han är på besök i Stockholm.
Hans egen bakgrund finns bland annat på den ansedda managementtidskriften Harvard Business Review och på tidningen Fast Company.
– Just Fast Company var ett exempel på något vi försökte skapa som var mer än bara ett sätt att tjäna pengar: vi brann verkligen för ett antal värden, människorna, att göra skillnad.
Dessvärre går utvecklingen i samhället åt fel håll i hans ögon. Tidningen Fortune utsåg under ett antal år energibolaget Enron till USA:s mest innovativa bolag. Några år senare rasade bolaget ihop som ett korthus, efter att deras bokföring granskats lite noggrannare.
– Och visst var Enron innovativt. Men det gällde framförallt en kreativ bokföring. Det kan knappast vara ditåt vi strävar, säger Alan Webber.
Finanskrisen som vi just håller på att jobba oss ur har synliggjort behovet av en upprustning. Girigheten har varit extra synlig den senaste tiden.
Frågan är om det över huvud taget finns några regler som står sig över tiden. I den snabbt föränderliga värld vi just nu lever kanske även Alan Webbers regler måste skrivas om något år.
– Jag tror inte det, säger han. När man jobbar med innovationer och vill skapa nytt gäller det att bestämma sig för vad som inte ska ändras. Vi klarar inte av att allt ändras på en och samma gång, säger han.

Han jämför med när skrivmaskinen ersattes av datorn för att skriva texter, exempelvis i en vanlig ordbehandlare som Microsoft Word.
– När ordbehandlingen skulle flytta in i datorn var det så mycket som skulle ändras att de som designade denna funktion var måna om att hitta paralleller och saker som användarna skulle känna igen. Därför ser det ut som ett papper på skärmen, för att skapa trygghet.
När vi bygger företagskulturer gäller det att också vårda de kärnvärden man som chef och ledare vill stå för.
– Sättet att jobba på ändras väldigt snabbt. En bok om hur vi använder oss av olika verktyg skulle snabbt bli omodern. Men jag har istället försökt att skriva om hur vi människor måste jobba med varandra och vilka värden vi tar med oss i det arbetet. Dessa regler tror jag inte ändras så snabbt.
Teknikutvecklingen i sig skyndar på det goda samhället, tror Alan Webber. I sin tur gör det att vi får mer ledare som är bättre förebilder. Han tror att det bidrar, framför allt i bolag som jobbar med olika webbtjänster och nära de digitala kanalerna.
– Driver du verksamhet på nätet är det mycket svårare att bluffa. Du måste i mycket högre utsträckning leverera vad du lovar. Förr i tiden kunde man leva ganska länge på löften utifrån en Powerpoint-presentation, men det fungerar inte så idag.
Han vill inte framstå som en pessimist, men i många andra branscher är det dessvärre inte lika transparent.
– Om det är väldigt svart och vitt i teknikbranschen är det tyvärr mycket gråa ytor i exempelvis finansbranschen.
Argumentet att teknikutvecklingen driver på transparensen för alla bolag – även dem långt bort från de rena webbolagen – ser han som en långsiktig vision.
– Jag hade önskat att det stämde. Men dessvärre är jag inte övertygad om att det går så snabbt, säger han.
Hans 52 tumregler för att lyckas med att göra affärer ser han gärna som ett komplement till de kärnvärden som vi haft med oss i tusentals år, och boken börjar också med en variant på ”den gyllene regeln”.
– Som ett sorts start på boken finns regeln från Talmud: ”Det som för dig är förhatligt, gör icke mot din nästa”. Det var sant då, det är sant idag och det kommer att vara sant även i framtiden. Men idag behöver vi lite mer vägledning, säger han.
– Människor är fortfarande människor, och vi ändras inte så snabbt.
Men vad säger att vi inte kommer att behöva komplettera med ytterligare nya regler om något år?
– Den 52:a regeln lyder ”Skärp dig. Det finns lärare överallt”. Budskapet är att vi hela tiden måste lära oss och lyssna. Själv har jag en mentor i New York som är 23 år för att jag ska lära mig mer om sociala medier. Dealen är att om hon lär mig detta nya så ska jag lära henne vad jag vet om att driva företag.
Just bolag som jobbar mycket med digitala kanaler har ett försprång framför andra bolag i att ta till sig det nya sättet att driva företag.
– Jobbar du med nätet förstår själva behovet av förändring extra mycket eftersom du själv lever i den världen som ändras allra mest.
Och förmågan att dra nytta av de nu så populära nördarna, geeks, kan bli en stor fördel för nya startup–bolag.
– Nördarna skapar kreativitet just eftersom de inte passar in i de gamla mallarna. De går sin egen väg och brinner ofta för annat än bara pengarna, titlarna eller de tjusiga diplomen, säger Alan Webber.
Skälet till att han började samla på sig tumregler var ju den tidigare bristen på moraliska förebilder. Är det bättre idag?
– Jo, det är bättre idag. Idag går det att bli framgångsrik och erkänd genom att vara en duktig bloggare, erkänd i de sociala medierna eller genom att bygga ett bolag bara för att det ska göra skillnad i samhället.
Han använder grundarna till Google som ett sådant exempel, och refererar till Googles tio principer som lyfter fram fler värden än att tjäna pengar. (Se faktarutan till höger)
Medvetenheten om att vi måste förhålla oss till mer än pengar när vi driver bolag växer sakta men säkert in i många bolag. Det lär dock dröja innan detta blir en självklarhet i varje bolagsstyrelse.
– Jag tror inte heller att vi kommer att få en total samsyn kring hur man ska driva bolag. Jag tror snarare att det kommer att uppstå ”mikrokulturer”, där företagskulturen blir en konkurrensfördel för ett bolag både i jakten på kunder och i jakten på medarbetare.

















































