Våra senaste 
Av
| 
Nu finns modernare alternativ till råttgift. Smarta fällor i avloppsrören skickar via gsm-nätet information om sin position och om batterierna behöver laddas. De behöver heller inte vittjas – när råttorna dödats spolas de bort av avloppsvattnet.
Av olika skäl blir råttorna allt fler och skadorna, när de kommer in i fastigheterna, är enorma. Överallt där det finns föda, oftast i form av matrester, finns råttor som trivs men ytterst få drabbade vill berätta om råttproblem.
Anticimex är ledande på bekämpningen, men kampen är ojämn. Råttor är listiga djur. Den i särklass vanligaste metoden är råttgift, som tar död på en råtta i genomsnitt två veckor efter att den har förtärt giftet. Enligt uppgift används totalt 1 000 ton råttgift om året i Sverige.
På VA Syd, som är en samarbetsorganisation för vatten och avlopp i fyra skånska kommuner, räds de inte att berätta om råttproblemet. Dessutom har de hittat en lösning, som tar bort användningen av gift vid bekämpningen.
Lösningen är en ganska typisk m2m-tillämpning: elektromekaniska fällor som är uppkopplade via gsm-nätet. Fällorna skickar regelbundet signaler om att den är i bruk eller att batteriet behöver laddas.
Drivande för att ta de uppkopplade fällorna i bruk var Göte Sernbo, som tidigare var projektör på VA Syd. Efter att ha använt fällorna en längre tid, kan han berätta om mycket goda erfarenheter.
– Det är en fantastisk fördel att slippa gift.
En annan fördel är att fällan inte behöver vittjas. Råttan dödas med en giljotinliknande mekanism bestående av små spjut och spolas sedan iväg av avloppsvattnet.
– De är självrensande.
Komplikationer kan dock uppstå om en kollega till den nyss dödade råttan för snabbt kommer dit.
– Råttor äter nämligen upp sina döda kollegor. Det är speciellt komplicerat när man har fällor som går att släpa iväg med.
Anticimex är ledande på bekämpningen, men kampen är ojämn. Råttor är listiga djur. Den i särklass vanligaste metoden är råttgift, som tar död på en råtta i genomsnitt två veckor efter att den har förtärt giftet. Enligt uppgift används totalt 1 000 ton råttgift om året i Sverige.
På VA Syd, som är en samarbetsorganisation för vatten och avlopp i fyra skånska kommuner, räds de inte att berätta om råttproblemet. Dessutom har de hittat en lösning, som tar bort användningen av gift vid bekämpningen.
Lösningen är en ganska typisk m2m-tillämpning: elektromekaniska fällor som är uppkopplade via gsm-nätet. Fällorna skickar regelbundet signaler om att den är i bruk eller att batteriet behöver laddas.
Drivande för att ta de uppkopplade fällorna i bruk var Göte Sernbo, som tidigare var projektör på VA Syd. Efter att ha använt fällorna en längre tid, kan han berätta om mycket goda erfarenheter.
– Det är en fantastisk fördel att slippa gift.
En annan fördel är att fällan inte behöver vittjas. Råttan dödas med en giljotinliknande mekanism bestående av små spjut och spolas sedan iväg av avloppsvattnet.
– De är självrensande.
Komplikationer kan dock uppstå om en kollega till den nyss dödade råttan för snabbt kommer dit.
– Råttor äter nämligen upp sina döda kollegor. Det är speciellt komplicerat när man har fällor som går att släpa iväg med.
