Utöka lagringsutrymmet på Macen med en extern ssd

Börjar det knaka i fogarna på din Macs inbyggda lagring? Sedan flera år tillbaka har alla Macar utom vanliga Imac vrålsnabb pci-expressbaserad ssd-lagring som enda alternativ (och vi rekommenderar även Imac-kunder att välja till det). Det gör datorn fantastisk snabb att starta, men Apple tar rejält betalt för större storlekar så många användare har bara 256 eller 512 gigabyte.

 

Det räcker gott till systemet, program och inställningsfiler, men så fort du börjar lagra foton, videor eller andra tyngre filer blir det svårt att få plats med allt.

 

Ett bra sätt att ge dig själv mer plats utan att tumma för mycket på hastigheten är med en extern ssd. En hårddisk ger så klart mer utrymme men när du har vant dig vid ssd-hastigheter kommer det kännas rejält slött.

 

Men det finns hundratals ssd:er att välja mellan, med olika anslutningskontakter och olika hastigheter på själva lagringschippen. Så hur väljer du rätt?

 

Kolla vad din Mac klarar

Om du har en Mac från 2015 eller senare har den med största sannolikhet minst ett par thunderbolt 3-kontakter. Det betyder att du kan skaffa en thunderbolt-ssd, men tänk på att du behöver ha en ledig kontakt.

 

Har du en bärbar Mac kanske du behöver en docka eller multi-adapter för att kunna ansluta alla tillbehör du behöver, och då är det viktigt att ha koll på vilka kontakter den har. Tänk på att usb-c-kontakter inte stödjer thunderbolt 3 trots att de har samma fysiska form.

 

Har du en lite äldre Mac med thunderbolt 1 eller 2 finns det numera knappt några tillbehör att köpa som ansluter direkt till dessa. Du skaffa en thunderbolt-docka och ansluta med Apples thunderbolt 2/3-adapter för att sedan ansluta thunderbolt 3-prylar till den. Däremot kan du inte använda Apples adapter direkt mellan datorn och en extern ssd som inte har egen strömkälla, eftersom thunderbolt 1/2 inte kan förse tillbehör med ström.
Alla Macar kan använda ssd:er som ansluts med usb, men beroende på vilken kontakt den använder kan du behöva en adapter. Vilken hastighet du får ut beror också på hur modern datorn är. Macbook Pro från 2015 och 2016 stödjer till exempel usb 3.2 gen 1 med maximalt 5 gigabit per sekund (640 megabyte per sekund, men i verkligheten som mest cirka 550). Macbook Pro från 2017 fick usb 3.2 gen 2, precis som Macbook Air från 2018 och Imac från 2017. Den nyare standarden ger dubbelt så hög teoretisk hastighet, i verkligheten drygt en gigabyte per sekund i de snabbaste.

 

Snabb, snabbare, snabbast

Externa ssd:er finns i flera nivåer av hastigheter. De långsammaste använder sata-gränssnittet med en adapter till usb 3.0 och ger omkring 500 megabyte per sekund i läs- och skrivhastighet. De snabbaste använder samma nvme-gränssnitt som Macens inbyggda lagring och ansluts via thunderbolt 3 med hastigheter som ibland når över 3 000 megabyte per sekund.

 

Hastigheten avgörs dels av det interna gränssnittet (sata eller nvme), dels av vilken sorts flashkretsar tillverkaren använder och dels det externa gränssnittet (olika usb-standarder eller thunderbolt 3).Priser varierar ganska mycket och det är inte så enkelt som att snabbare är dyrare. Däremot är thunderbolt-bestyckade diskar nästan alltid dyrare än de med enbart usb. Men det finns thunderbolt-diskar med långsamma chipp som ger lägre överföringshastigheter än de snabbaste usb-diskarna.

 

Hur snabbt behöver du?

Det första du bör fundera på är hur viktig hastigheten är för dig. Om du vill att den externa lagringen ska kännas som en utvidgning av Macens interna och du jobbar mycket med tunga filer – till exempel videoredigering – kan du ha nytta av en snabb nvme-baserad thunderbolt 3-ssd.

 

Men om du huvudsakligen vill ha mer utrymme och vill ha en ssd för att slippa en mekanisk hårddisks extrema långsamhet, storlek/vikt och stötkänslighet – då finns det bra, billigare alternativ.

 

En koll på Prisjakt visar att de billigaste usb-anslutna ssd:erna i skrivande stund kostar runt 1,5 kronor per gigabyte. Fyller du i minst 1 500 megabyte per sekund läshastighet blir billigaste resultatet 3,29 kronor/gigabyte. Vill du komma över 2 000 megabyte per sekund får du betala minst fem kronor per gigabyte.

 

Hur mycket behöver du?

Ju större hårddisk desto billigare per gigabyte brukade vara en sanning du kunde lita på, men så är det inte med ssd:er. De allra största är nämligen dyrare att tillverka och kostar därför mer per gigabyte. Den billigaste storleken på interna ssd:er för stationära datorer (m.2-kort) är 1 terabyte: 2 terabyte är oftast en aning dyrare, och 4 terabyte avsevärt dyrare.

 

Vill du ha hårddiskliknande storlekar? Om hastigheten inte är lika viktig kan du till exempel skaffa Micron 5110 Ion som rymmer 7,68 terabyte för det relativt låga priset 9 075 kronor enligt Prisjakt. Den kräver då ett usb-chassi, men blir betydligt billigare per gigabyte än något annat.

 

Bygg en egen istället

På tal om usb-chassin: Ett sätt att få mer kontroll över exakt vad du skaffar är att bygga en egen. Köp ett chassi med rätt kontakter internt och extern, och en passande ssd att montera i det.

 

Det finns chassin med såväl usb 3.0 (gammal vanligt usb-a/b-kontakt), usb 3.2 gen 1 (max 5 gigabit per sekund, kan ha usb-c) och 3.2 gen 2 (max 10 gigabit per sekund, kan ha usb-c), som med thunderbolt 3. De senaste kostar betydligt mer, på grund av de dyra thunderbolt-chippen.
Du kan också välja mellan chassin med intern sata-kontakt för maximalt cirka 550 megabyte per sekund eller med plats för ett nvme-baserat m.2-kort vars hastighet bara thunderbolt 3 räcker till. Ett chassi med usb-c-kontakt och usb 3.2 gen 2 kostar ungefär 500 kronor. I och med att m.2-korten väger knappt 10 gram är resultatet väldigt litet och nätt – runt 35×100 millimeter och under 100 gram.