På sajten Filmarkivet.se finns det en fantastisk journalfilm från 1921. Det här är demokratins födelseår i Sverige – och för första gången får både män och kvinnor rösta i riksdagsvalet. Kläderna, hattarna och bilarna skvallrar om att det är en 100 år gammal film, men en sak ser precis ut som i dag: Utanför vallokalen står partiarbetarna och delar ut valsedlar på papper.
LÄS MER: Här är de bästa valkompasserna
Naturligtvis är det svenska valsystemet inte perfekt. Kanske skulle det vara bättre om vi skrev siffror på neutrala valsedlar, som man gör i Finland. Kanske skulle valnattens rösträkningen gå att snabba upp med digitala rösträkningsmaskiner. Kanske skulle det gå att effektivisera hanteringen av röstkort med Bank-ID.
Ja, när vi går till valurnorna den 11 september i år känns det som om tiden har stått stilla. Vi ritar kryss på valsedlar av papper med hjälp av bläckpennor och pappret läggs sedan i en urna och räknas för hand.
När nästan allt annat i samhället har digitaliserats kan det vara svårt att förstå varför vi inte skulle kunna göra något så okomplicerat som att rösta på internet. Länder som Estland har länge haft sina val online, och i senaste parlamentsvalet röstade 44 procent på internet. Trots det hävdar jag att våra pappersvalsedlar är överlägsna all digital teknik.
Inför valet 2014 skrev jag en krönika med rubriken Rösta på internet – en riktigt usel idé. Sedan dess har tekniken utvecklats, men argumenten emot är fortfarande lika aktuella:
- När vi shoppar, betalar skatten eller gör bankaffärer behöver vi inte vara anonyma. Tvärtom. Det är viktigt att alla transaktioner går att spåra. När vi röstar är valhemligheten däremot central och blotta misstanken att våra röster är möjliga att spåra skulle undergräva tilliten för valen.
- På samma sätt vore det förödande om någon ens kunde misstänka att valet hade manipulerats genom olika cyberattacker. Blotta diskussionen om de digitala röstningsmaskinerna i exempelvis USA förskräcker.
- I en demokrati är det viktigt att valen är transparenta. Det här är förklaringen till att vår rösträkning är helt öppen och att den som misstänker fusk kan granska valsedlarna i efterhand. Den här sortens öppenhet, som är begriplig för allmänheten, kan inget digitalt system erbjuda.
- Även om det skulle gå att skapa en lösning som är fullständigt säker och transparent så finns det ingenting som garanterar frivilligheten. Om det blir möjligt att rösta i hemmet, kyrkan, moskén eller på mc-klubben så finns risken att människor tvingas att rösta på ett visst sätt. Det är bara när en människa är ensam bakom en skärm i en fysisk vallokal som vi kan vara säkra på att alla röstar frivilligt.
- Risken för påverkan handlar förstås inte bara om tvång. Det kan lika gärna handla om röstköp. Om det blir möjligt att rösta var som helst så finns också risken att människor säljer sina röster.
LÄS MER: Här är de bästa valkompasserna
Men även för oss teknikentusiaster känns det som en styrka att Sverige vågar hålla fast vid en lösning som har fungerat i över hundra år.