Den virtuella världen Second Life har funnits i några år men det var under 2006 som det stora genombrottet kom, framförallt ur ett kommersiellt perspektiv. Stora internationella bolag som IBM, Dell och Adidas etablerade sig med virtuella butiker och kontor samtidigt som pr-värdet av att finnas på plats i Second Life steg i höjden.

Även svenska aktörer insåg att det gick att framstå som nydanande och innovativa genom att slå upp portarna till en virtuell verksamhet. Dagstidningen Sydsvenskan och Svenska Institutet är bara några av nybyggarna. Röda korset och Svenska kyrkan är andra organisationer som på allvar funderar på att söka upp sin målgrupp i den ”andra” världen.

Men hur länge håller hajpen i sig? Och går det att rida på pr-vågen hur länge som helst? Chefredaktören för IDG.se,
Robert Brännström, liknar Second Life vid ett webbens inre Norrland – stora ytor men väldigt glesbefolkat. Långt ifrån ett sjudande folkmyller. För att inte säga avfolkat.
 
Jag tror inte att en speciellt stor del av Svenska kyrkans målgrupp hänger på Second Life. Däremot tänker kyrkan helt rätt när de vill ge sig ut på de platser där invidiver samlas, istället för att försöka få människorna att komma till kyrkan. Och nätet är ofrånkomligen en plats av betydelse för den som vill nå ut till människor, idag och ännu mer imorgon.

Förblindas inte av hajpen, men se onlinevärldarna som en skymt av något som väntar runt hörnet. Något ännu större, bättre och mer tillgängligt.

För trots vad ryktet säger så är det en väldigt liten del av befolkningen som lever sitt liv i Second Life. De flesta av oss lever dock med nätet varje dag. Fundera på vilka steg du kan ta för att möta din målgrupp på nätet. Du behöver inte bygga virtuella ambassader, men gärna mänsklig närvaro.