GÖR EN AMERIKANSK CV
En amerikansk cv ska vara torr som fnöske. Inget om frun, inget om ditt friluftsintresse – och absolut inget  foto på dig själv. I landet där alla stämmer alla kan
sådant förstöra dina jobbchanser.

Så du har en fyllig och imponerande cv? Personlig. Gott. En cv ska förstås vara fyllig och imponerande. Och möjligen lite personlig. I Sverige och Europa. Men inte i USA – där kan ett ord för mycket om din fritid fälla dig redan i första steget.
– Somliga har en bild av sig själv i sin cv. Det skulle aldrig fungera i USA, säger John Wilson.

I sitt jobb på Wilson Recruiting har han sett en hel del europeiska cv:n, och låter nästan förskräckt över vad de kan inne­hålla: personliga intressen, vad man gör på fritiden och hur många barn man har. Sådant får inte förekomma om du söker dig till ett amerikanskt företag.

Men det beror inte på att man skulle vara så mycket mindre personlig där, utan snarare på att man har en så mycket större benägenhet att stämma varandra.
– Det finns lagar kring rekrytering. Bland annat får den som söker personal inte ange en önskad ålder eller önskat kön i platsannonsen, berättar John Wilson.

I princip handlar alltså rädslan för personlig information i cv:n om rädslan att bli stämd för att ha valt en person på fel grunder. Så håll dig till strikt yrkesrelaterad information.
Hans Löfgren, med rekryteringsbolag som Hundra Procent Säljare och Topjobs i bagaget, tycker att en cv borde vara mer säljande än de oftast är i Sverige, och tyd­ligare peka på personens framgångar.
– Om du har haft positioner med budget­ansvar, varför inte visa hur väl du har mött budget, eller överträffat den? säger han och föreslår en snygg graf i cv:n som visar exakt hur duktig du varit genom tiderna.

Fast det viktigaste är ändå John Wilsons budskap: skippa all personlig information.


SÖK ETT JOBB I SVERIGE
Genom att ta anställning på hemmaplan ökar du dina chanser att få drömjobbet i USA. Enklast blir det om du väljer ett svenskt bolag med verksamhet i USA. Men
det tar förstås lite längre tid än att starta på plats.

Det finns svåra sätt att göra saker på. Och enkla. Om du letar efter jobb i USA genom att åka dit och knacka dörr har du valt det svåraste sättet.
– Jag tror att det är nästan omöjligt för en svensk att komma in direkt på ett amerikanskt bolag på det sättet, säger Jan Henriques som har arbetat i USA på Ericsson i flera år.
Idag arbetar han med rekrytering på K2 Search, där han ofta kommer i kontakt med amerikanska bolag. Och såvitt han kan se har det inte förändrats så mycket på den punkten.

Hans tips är att börja här hemma. Söker du dig till ett svenskt bolag, exempelvis Ericsson, som han själv arbetade på, har du åtminstone en teoretisk chans att komma ifråga för en CIO-tjänst på andra sidan havet. Fast han låter skeptisk.

Men om du gör klart från början att du är intresserad av en tjänst i USA, jobbar hårt och levererar det som förväntas – eller mer – så borde det finnas en möjlighet.

En annan väg är förstås att hitta ett amerikanskt bolag som har verksamhet i Sverige. Men då blir uppgiften genast betydligt svårare, tror Jan Henriques. Hans erfarenhet från sin tid i USA är att chefer i amerikanska bolag i hög utsträckning har ”vuxit upp” eller ”vuxit in” i den rollen.
– Om du ska komma som svensk på den nivån måste du vara extremt speciell, ha något som verkligen sticker ut, säger han.

Och rakt in kanske du inte kan räkna med att komma. Ina Einars, marknadschef på Citibank, säger att det definitivt inte är otänkbart för en svensk Citibank-CIO att få motsvarande tjänst inom företaget i USA. Men det är inte säkert att vederbörande skulle få sätta sig direkt i CIO-stolen på andra sidan Atlanten.
– Det rör sig då förmodligen om en person med hög potential, som man vill ta vara på också på andra sätt i organisationen. Därför tror jag att en sådan person först skulle få arbeta med andra uppgifter, för att senare komma ifråga för en CIO-tjänst, säger hon.

Det har visserligen aldrig hänt att en svensk i Citibanks svenska företagsledning har flyttat till USA för en ledningsposition där. Men andan på Citibank verkar ändå gynnsam för den som vill röra på sig. På kontoret i Sverige pratas det mest engelska, eftersom man har anställda av så många nationaliteter och vd själv är amerikan.
– Folk rör sig väldigt mycket inom bolaget och över nationsgränserna, säger Ina Einars.


 ANLITA EN REKRYTERARE
Att söka arbete i USA är knappast något gör-det-själv-jobb. Ta hjälp av folket som har kunskaperna, nätverken och verktygen för att hitta rätt jobb för dig. Sök upp några rekryteringsbolag.

Om du har bestämt dig för att söka direkt till ett amerikanskt bolag behöver du hjälp. Ett rekryteringsbolag verkar vara rätt väg att gå – men inte vilket som helst. Om du frågar John Wilson lär han föreslå sitt eget bolag, Wilson Recruiting Worldwide. Och det är säkert ett gott val. De specialiserar sig nämligen på internationell rekrytering åt amerikanska bolag.

Den största vinsten med att anlita rekry­teringsbolag är förstås att de har ett nätverk av företag som söker arbetskraft. Dessutom kan de kulturen och vet hur de ska presentera dig för att maximera dina chanser att få jobbet.
– Det första jag skulle göra är att titta på bakgrunden, vilken typ av företag du har jobbat på, och sedan gå till liknande företag som söker folk, prata om dina erfarenheter och
dina framgångar och framhålla hur bra du skulle passa för just dem, säger John Wilson.

Men hittills har han inte rekryterat många från Europa till amerikanska bolag i USA – det har snarare gällt rekryterin­gar till amerikanska bolags dotterbolag här i Europa.

Hans Löfström poängterar att det är viktigt att hitta bolag specialiserade på det du är intresserad av.
– Det gäller både bransch och befattning, säger han.

Ytterligare en poäng med att anlita rekryteringsbolag är att de vet vad som krävs i form av tillstånd. Visserligen har företaget som ska anställa dig ansvaret för det mesta av det, men genom att gå till ett rekryteringsbolag försäkrar du dig om att inget förbises.

Konkurrensen om jobben är definitivt hårdare i USA än här hemma. Så det gäller även att göra processen så enkel som möjligt.
– Ett stort hinder är det praktiska kring resor och uppehälle. Om du själv står för det under tiden för intervjuer är det ett plus, menar Hans Löfström.

Så boka en resa, stanna en vecka och se till att träffa så många rekryteringsfirmor du kan. Det är ett sätt att hjälpa rekryteringsbolaget och kanske göra dem mer välvilligt inställda.
– Orsaken till att vi rekryterar så få från andra länder är att det blir en tidsödande och kostsam process bara att ta hit dem på intervju, säger Stefan Rossi, vd på K2 Search.


 ANVÄND NÄTET
Om du mot vill söka jobb på egen hand finns det bara en vettig kanal: nätet. Men räkna med att lägga mycket tid och kraft på administration. Och märk väl att det här
tipset bara är för de allra kaxigaste.

När Mats Leval hade bestämt sig för att hitta ett jobb i USA klickade han sig till monster.com. Där finns en uppsjö lediga jobb, inte bara i USA utan i ett 50-tal länder över hela världen. Men det var USA som gällde för Mats Leval. Han är visserligen inte CIO utan arbetade då som projekt­ledare på dåvarande Intentia.
– Vi skulle flytta till USA eftersom min fru är amerikanska. Jag hittade sex intressanta annonser på monster.com, berättar han.

När det var dags för intervjuer reste han till USA och ägnade en hektisk vecka åt att träffa företag. Det blev uppåt tio intervjuer sammanlagt och han fick erbjudanden från fyra företag.
– Fast man ska komma ihåg att det här var när dotcom-bubblan var som störst och före­tagen skrek efter folk, säger Mats.

Han fick jobb som technology architect på företaget Opensea Solutions.
– För mig fungerade annonserna på nätet bäst. Jag anlitade också ett par rekryterings­firmor, men det fungerade inte lika bra.

Fast det innebar att han var tvungen att göra en massa pappersarbete själv. Det som tog mest tid var att skaffa arbets­tillståndet. Att ha en amerikansk fru under­lättade arbetet, men processen tog ändå nästan tre månader i anspråk.
– Det var väldigt mycket papper att fylla i, intervjuer och tester som skulle göras.

Jonas Wechsler på amerikanska ambas­saden i Sverige bekräftar Mats erfarenheter. Men han säger att det vanligtvis är företaget som ska anställa som sköter det mesta av
jobbet med att skaffa rätt tillstånd och visum.
– Normalt sett är det oerhört svårt för någon som inte är insatt att veta vad som krävs och hur blanketterna ska fyllas i, säger han.


 TÄNK ÖVER DINA VÄRDERINGAR
Det här tipset handlar inte om hur du skaffar ett jobb i USA. Det handlar om att du kanske ska tänka dig för innan du ger dig iväg på den resan. Mats Leval har gjort resan. Och kommit tillbaka. Han har visserligen inte jobbat som CIO i USA, men han har sett arbetskulturen där, och han vet hur hård den är.

När han satte sig på planet för att söka jobb i USA gjorde han det mycket för att han uppskattar kulturen och människorna.
Det gör han fortfarande, men han vill inte jobba i USA längre. Under det år han var anställd där upptäckte han baksidan av den strikt hierarkiska organisation som kännetecknar de flesta amerikanska bolag.
– Folk var väldigt rädda för att klaga uppåt, utan klagade istället på sina egen nivå, så att säga. Det blev en rätt hård stämning, förklarar han.

Den hårda stämningen mildrades inte av att han, liksom alla övriga medarbetare, förväntades arbeta betydligt mer än de 40 timmar som var normaltid.
– Varje vecka fördes allas arbets­tider in i ett Excel-ark där vi sorterades efter hur många timmar vi hade arbetat. Det där excel-arket spreds sen via intranätet och jag låg alltid bland de tio sista eftersom jag inte jobbade mer än 50 timmar i veckan, säger han.

Och folk verkade vilja jobba så mycket.

Jan Henriques, som arbetade på Ericsson i Dallas i slutet av 90-talet, konstaterar att det där med semester knappast ens förekommer.
– I USA har man semester när man är mellan jobb, säger han.

Visserligen har man som svensk ett betydligt bättre läge än amerikaner när det gäller semester. Jan Henriques fick ganska snabbt fyra veckors semester. Mats Leval fick från början två som han lyckades förhandla upp till tre. Fast hans kollegor förstod aldrig vad han skulle med så mycket ledighet till ...
– Jag fick känslan av att man anses lite vek om man inte jobbar mycket, säger han.

Av Henrik Lundqvist. Ur CIO 4/2007