I den promemoria som lämnades från justitiedepartementet under gårdagen föreslås att företrädare för skiv- och filmindustrin ska kunna vända sig till en domstol för att tvinga internetoperatörer att lämna ut information (ip-nummer) om användare som misstänks för upphovsrättsintrång.

Förslaget, som bygger på EUs Ipred-direktiv, innebär att upphovsrättshavare ges betydligt större makt i jakten på fildelare, men också att lagarna på området görs tydligare.

De internetoperatörer CS har varit i kontakt är positiva till att förslaget ger större klarhet i vad som är och inte är tillåtet på nätet. Men när det gäller hur reglerna kommer att tillämpas är frågetecknen fortfarande många – och risken för integritetskränkningar och missbruk stor.

– Regeringen slår i och med promemorian fast att det inte är vi Internetoperatörer som ska ta rollen som poliser på internet. Det är mycket bra, säger Marcus Nylén, vd på Bredbandsbolaget. Han får medhåll från Patrik Hiselius, bolagsjurist på Teliasonera.

– Det är bra att lagen blir tydligare. Det är också bra att förslaget bygger på den princip vi alltid har hävdat och fortfarande hävdar - det måste vara rättsväsendet och inte operatörer som avgör vad som är olagligt och inte olagligt, säger Patrik Hiselius.

Jon Karlung, vd på Bahnhof, är kritisk till vad som föreslås i promemorian. Även han håller med om att tydligare lagstiftning är önskvärd, men anser att riskerna med förslaget är stora.

Att låta privata intresseorganisationer anmäla användare direkt till domstol bäddar för missbruk, menar han.

– Kommer man med konkreta case så kan jag förstå att lagstiftaren funderar i dom banorna. Men låt säga att man [upphovsrättshavaren] bara skickar in enorma listor med användare som domstolen bara ska förhålla sig till en efter en, då blir det ett elände av det, säger Jon Karlung.

– När polisen tar hand om det så gör man åtminstone en riktig utredning. Men när [domstolen] nu bara ska ta ställning till en partsinlaga – kan man vara så säker på att det stämmer? Det känns som att man luckrar upp gränserna mellan polis, myndigheter och privata intressen, fortsätter han.

Marcus Nylén på Bredbandsbolaget instämmer till viss del i kritiken:

– Det är ett betydande ingrepp i den personliga integriteten att avslöja identiteten bakom en ip-adress och nu ges till exempel skiv- och filmbolag ökade möjligheter att få ut sådana uppgifter, säger Marcus Nylén. Han väljer dock att efterlysa fler lagliga fildelningsalternativ istället för att kritisera förslaget:

– Det är kanske nödvändigt för att stoppa organiserad brottslighet, men det är samtidigt viktigt att ge ökade möjligheter till vanliga hederliga människor att leva lagligt istället för att hota med domstol. Det behövs bättre möjligheter att köpa film och musik enkelt och billigt direkt på internet, fortsätter han.

Även Patrik Hiselius efterlyser skydd mot att reglerna missbrukas och användarnas integritet kränks.

– Jag förutsätter att ett färdigt lagförslag innehåller tillräckligt skydd för den personliga integriteten, säger Patrik Hiselius.