Men detta är inte ett partipolitiskt utspel. Det var en enhällig riksdag som tog beslut att ändra i sekretesslagen. Enhälligt betyder att ingen i hela riksdagen röstade emot.

Motiveringen var att om en lista över alla dokument som passerat genom e-posten skulle bli offentliga skulle det ge en snabb och total överblick av kommunikationen till och från regeringskansliet. Både privata dokument och myndighets-mail skulle finnas på listan och det skulle sen vara enkelt för den som vill kartlägga regeringen att begära ut valda dokument med hänvisning till offentlighetsprincipen. Nu sätts inte offentlighetsprincipen helt ur spel. De enskilda dokumenten kan fortfarande begäras ut, men inte registret över dem.

I Svenska Dagbladet citeras journalisten och tryckfrihetsexperten Andes R Olsson som menar att detta urholkar offentlighetsprincipen.

- Rent juridiskt blir materialet offentligt i det ögonblick man beslutar att samla in det. Det är inte upp till myndigheten att själv bestämma vad folk sedan får lov att utvinna ur det, säger han till Svenska Dagbladet.

Tidningen har också talat med Wilhem Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Agrell är till skillnad från Olsson positiv till beslutet och menar att det hade kunnat skada rikets säkerhet. Agrell påpekar dock att det är lite ironiskt att regeringen nu fått smaka på det som den vill tvinga på alla svenskar - att alla deras elektroniska spår ska få lagras och analyseras.

- Den som har en sådan överblick får en bättre bild av dig än du själv har, säger professor Agrell till Svenska Dagbladet.

SäkerhetsCentret ringde upp civilingenjören och debattören Pär Ström och frågade om han nu tror att politikerna insett vad övervakning faktiskt går ut på. Han tror inte att riksdagens beslut tyder på någon ny insikt i frågan.

- Nej och det är en väldig ironi och dubbelmoral här. Jag tror inte att de som sitter på en sådan maktposition kommer att ändra sin inställning till sparande av teledata. Jag anser att vi befinner oss i en undersåtefieringsprocess.

Han säger också att han känner ett visst obehag och misstänksamhet inför att riksdagen åberopar argumentet om rikets säkerhet.

- Jag kan inte bedöma det, men det kan mycket väl vara ett svepskäl, säger Pär Ström.

Fotnot: Pär Ström är sedan juni medlem i regeringens nyutnämnda IT-råd. Dess första formella sammanträde ska ske i september.