Begreppet öppen källkod, open source på engelska, fyller tio nästa år.

Processen började redan året innan när systemutvecklaren Eric S Raymond satte ihop skriften The Cathedral and the Bazaar, som han presenterade vid ett seminarium på O’Reilly Perl Conference i september 1997. I den beskrev han med ett antal programförklaringar hur han anser att effektiv mjukvaruutveckling bör gå till.

Idéerna lanserades i stor skala på Tim O’Reilleys konferens Free Software Summit i mars 1998. Linus Torvalds, skaparen av Linuxkärnan som är grunden i alla Linuxdistributioner, hakade på och därefter var rörelsen igång.

Sedan tidigare fanns begreppet fri mjukvara. Men den fria mjukvarurörelsen, ledd av Free Software Foundation under Richard Stallman, var dogmatisk vilket skapade problem.
Själva ordet ”fri” var dessutom förvirrande, eftersom det lätt kan tolkas som antikommersiellt, även om fri enligt Richard Stallman bara betyder att utvecklare och användare ska ha friheten att samarbeta med vem de vill och själva kunna påverka mjukvaran.

Den största skillnaden mellan fria och öppna program är ideologisk.

Medan den fria rörelsen poängterar användarens frihet, pekar öppen källkods-rörelsen på hur mycket bättre programmen blir om fler hjälper till. Det är ett kommersiellt argument, som har visat sig hålla bra.

Öppen källkod är i dag ett betydligt mer vitt spritt begrepp än fria program.

Tanken var från början också att registrera ”open source” som ett varumärke, men det gick inte igenom. Begreppet ansågs som alltför generellt.

I The Cathedral and the Bazaar utgår Eric S Raymond från egna erfarenheter och från de stora framgångarna för Linus Torvalds Linuxkärna.

Han kritiserar traditionella projekt med stängd kod, men framhåller också flera av Free Software Foundations fria projekt som toppstyrda. Eric S Raymond anser att saker som buggrättning, felsökning, och till och med design klart förbättras av att många deltar i utvecklingen på samma villkor. Något som väsentligt har underlättats av internets framfart. Men i de katedralliknande projekten ingår ett fåtal, som alla har strikta roller.

Skillnaderna har alltså inget att göra med om koden i sig är fri eller inte. Men är den fri kan fler delta.

Om inte Netscape Communications hade haft stora problem kanske vi fortfarande hade fått hålla till godo med det betydligt smalare begreppet fria program. I mitten av 1990-talet utkämpades nämligen som bäst det mytomspunna Stora webbläsarkriget mellan Netscape och Microsoft.

Det hela började egentligen 1993 vid ett av USAs statliga superdatorcenter, NCSA, vid universitetet i Illinois. Där skapade Marc Andreessen den första riktigt populära webbläsaren, Mosaic.

Det gick så bra att han startade ett företag, Netscape Communications.

Grunderna i Mosaic blev Netscape Navigator, vars första version kom 1994. Två år senare användes den av nästan 80 procent av internetanvändarna, enligt Wikipedia.

Microsoft såg webbläsaren som ett stort hot. Företaget Spyglass hade fått licensrättigheterna till NCSAs Mosaic och baserat på denna byggde Microsoft 1995 sin första motsvarighet, Internet Explorer.

Webbläsaren led av många barnsjukdomar och fick inget större antal användare förrän 1996, då version 3 släpptes. Den stora vändpunkten kom när webbläsaren integrerades med operativsystemet Windows 95. När Microsoft dessutom genomförde enorma marknadsföringskampanjer blev läget allt mer kritiskt för Netscape.

Eric S Raymonds idéer från 1997 fick en sådan uppmärksamhet att Netscape Communications bjöd in honom för att hjälpa till. Den 22 januari 1998 öppnades källkoden till Navigator, som dittills hade varit stängd för alla utomstående.
Det gav stort eko bland både företag och utvecklare. Under en strategisession ett par veckor senare, där Eric S Raymond tillsammans med sex andra utvecklare deltog, fastslog man slutligen termen ”open source”.

Hur gick det då för Netscape Navigator? Efter det att AOL köpte Netscape Communications gick det snabbt utför. 2002 använde i praktiken ingen längre programmet. Nästan 90 procent av internetanvändarna hade Internet Explorer som webbläsare.

Men öppen källkod som idé dog inte. Den allvarligaste utmanaren till Internet Explorer i dag, Firefox, bygger helt på öppen källkod. Grunden är faktiskt Netscape Navigator.
Organisationen bakom Firefox, Mozilla, skapades ursprungligen för att vidareutveckla den öppna versionen av Netscape Navigator.

Linux, det snabbast växande operativsystemet, beskrivs också oftast som öppen källkod, liksom världens populäraste webbserver, Apache.