Att ansluta till Rakelnätet kommer att kosta kommuner och landsting mellan 8 700 och 9 500 kronor per abonnemang och år, enligt det prisförslag som i dagarna lades fram av Krisberedskapsmyndigheten, KBM.

Avgifterna har kunnat pressas rejält med hjälp av regeringsbidrag. Som CS kunde berätta i onsdags väntas närmare en miljard kronor skjutas till för att subventionera Rakel fram till 2012. Utan de extra pengarna hade ett Rakelabonnemang kostat dryga 16 000 kronor per år och användare.

Ändå ligger avgifterna långt utom räckhåll för flera av landets kommuner. Enligt räddningschefer i flera kommuner ser det ut att bli personalnedskärningar inom räddningstjänsten som får bekosta det nya nätet.

– Vi drabbades ganska hårt av Gudrun och då märkte vi hur långa avbrotten var. Jag tror att Rakel blir bra och stabilt. Men det ska bekostas med vår existerande budget. Kostnaderna går ut över antalet i beredskap, säger Börje Karlsson, räddningschef i Gnosjö och Gislaved.

I Gnosjö och Gislaved kommer ett hundratal Rakelapparater att behövas för ersätta alla de bärbara radio­apparater räddningstjänsten använder i dag. Det motsvarar en extra årskostnad på en miljon kronor, nära tre procent av räddningstjänstens totala årsbudget.

För att ha råd med investeringen skulle Gnosjö och Gislaved behöva säga upp tre brandmän av den sammanlagt tjugonio man starka räddningstjänsten.

Dagens radiosystem kostar drygt en hundralapp per användare och år att hålla drift – alltså nästan 100 gånger mindre än motsvarande Rakelutrustning.

CS rundringning visar att flera kommuner landet runt står inför samma dilemma. Problemet är som tydligast i stora men gles­befolkade områden, där en väl utbyggd räddningstjänst är nödvändig men pengarna knappa.

Att välja bort Rakel är i praktiken inget alternativ, anser räddningstjänsterna. Utan egna terminaler skulle det bli omöjligt att kommunicera med polisen och andra myndigheter när de väl flyttat till det nya nätet.

En tänkbar kompromiss blir då att bara att ett fåtal terminaler köps in. Det skulle innebära att bara vissa personer inom räddningstjänsten har möjlighet att kommunicera exempelvis med polis och ambulanspersonal.

– Jag skulle säga att vi kommer att nöja oss med Rakelapparater till våra räddningsledare, alltså bara de som behöver kommunicera utåt. Frågan är hur mycket kommunikation som egentligen behöver ske mellan oss och de olika myndigheterna, säger Göran Anderberg, räddningschef på räddningstjänsten i Östra Skaraborg.