Det drar ihop sig till ett slutgiltigt avgörande i frekvensstriden - kampen om vad de frekvenser som frigjorts vid släckningen av det analoga tv-nätet ska användas till. Regeringen har tidigare lovat besked före jul, och så kommer det att bli.

– Ambitionen är att beslutet ska tas på regeringssammanträdet på onsdag, säger Erik Kristow, politiskt sakkunnig hos kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

Beslutet har föregåtts av en intensiv lobbying från både tv-branschen, som vill använda frekvenserna till hdtv, och telekomindustrin, som vill använda dem för trådlöst bredband. Den senaste given i kampen kom så sent som för en dryg vecka sedan, då tv-bolagen plötsligt sade sig vara villiga att dela med sig av frekvenserna. Men bara 18 procent av utrymmet.

Hur regeringen resonerar i frågan är ytterst osäkert, under hela hösten har det varit locket på både hos kulturdepartementet och näringsdepartementet. Något som gäller in i det sista:

– Beskedet är detsamma som tidigare, vi ger inga indikationer innan beslutet är fattat, säger Erik Kristow.

Ett tänkbart scenario är att tv-branschen får en större del av kakan under de sex år de första tillstånden gäller. Detta skulle göra det möjligt för tv-bolagen att fasa in mpeg4-tekniken som ny standard i marknätet, ett teknikskifte som kräver nya boxar hos konsumenterna. Vid nästa tillståndsgivning skulle sedan telekombolagen kunna få ett större utrymme.

Men om regeringen sneglat på sina kollegor i Storbritannien är ett annat beslut att vänta. Där har Ofcom, den brittiska motsvarigheten till PTS, i dagarna bekräftat att man kommer att auktionera ut hela frekvensutrymmet till högstbjudande och alltså inte öronmärka några frekvenser alls till tv.

Även EU-kommissionär Viviane Reding har sagt sig föredra att frekvenserna används till trådlöst bredband, till nytta för framför allt glesbygden.