I ett utredningsdirektiv föreslår regeringen att ip-nummer ska få lämnas ut även för brott som bara kan straffas för böter. En vanlig uppfattning i dag är att information om ip-adresser bara ska lämnas ut om brottet som utreds kan ge fängelse.

Det skriver tidningen Riksdag och Departement som har tagit del av utredningsdirektivet.

Men regeringen ger också utredaren i uppdrag att se över om ip-adresser ska kunna lämnas ut innan det över huvud taget finns någon misstänk, som en del i spaningsarbetet tidigt i en brottsutredning. Om förslaget förverkligas kan det betyda att helt oskyldiga användares uppgifter lämnas ut i jakten på brottslingar.

Reglerna kring när en operatör tvingas lämna ut uppgifter som kan koppla en ip-adress till en viss person är omstridda. Post- och telestyrelsen, PTS, har tidigare slagit fast att informationen kan jämställas med abonnemangsuppgifter. Därmed skulle det krävas misstanke om ett brott som kan ge fängelse för att den ska lämnas ut.

Men i takt med att internet används för allt fler tjänster har PTS ändrat uppfattning och menar idag att det kan ses som information om ett specifikt meddelande. Det ökar skyddet och skulle innebära att informationen bara får lämnas ut när det finns misstanke om brott som ska kunna ge minst två års fängelse, skriver Riksdag och Departement.