Våra senaste 
Av
| 
"Kanske är det bättre att rita bilder på Mac, spela spel under Windows och kompilera kod på Linux", säger Svenska Linuxföreningens ordförande Amelia Nilsson.
– Microsoft är enormt duktigt på att marknadsföra sig och sina produkter. Vi har mycket att lära av Microsoft, öppen källkods-världen måste också bli bra på marknadsföring, säger Amelia Nilsson, ordförande i Svenska Linuxföreningen.
Mjukvara baserad på öppen källkod anklagas ofta för att vara krånglig att använda. Dessutom finns det hur många program och operativsystem som helst att välja bland.
Kritiken får oväntat medhåll från Amelia Nilsson.
– Vilken Linuxdistribution ska jag använda? Ubuntu, Slackware, Mandriva, Suse, någon annan? Det är mycket svårt att välja. Valfriheten kan bli ett problem för den som inte är insatt, säger Amelia Nilsson.
Samtidigt är just valfrihet en av Amelia Nilssons hjärtefrågor som ordförande i Svenska Linuxföreningen. Hon tycker att det borde vara en rättighet för skolelever att kunna använda de verktyg som känns bäst, något som skulle främja elevernas utveckling.
I dag är det snudd på omöjligt eftersom skolvärlden domineras av Microsoftprodukter.
– Genom att se att det finns alternativ förstår eleverna vad som är bra till vilken uppgift. Kanske är det bättre att rita bilder på Mac, spela spel under Windows och kompilera kod på Linux, säger Amelia Nilsson.
I motsats till vad många tror innebär inte öppen källkod nödvändigtvis att det blir billigare för företag bara för att de slipper att betala licensavgifter.
Enligt Amelia Nilsson, pekar de flesta undersökningar på att det går på ett ut vad företagen investerar i.
– Kostnaderna hamnar bara på olika ställen. Fördelen med öppen källkod är att möjligheterna blir fler, säger Amelia Nilsson.
Hon fortsätter att berätta om de positiva sidorna med Linux och öppen källkod, som flexibiliteten.
Den som till exempel behöver utöka MySQL med en viktig funktionsuppgradering behöver inte vända sig direkt till leverantören. Vem som helst med kunskaper i ämnet kan utföra arbetet.
Ett av Svenska Linuxföreningens uppdrag är att sprida ideologin bakom öppen källkod.
Vem som helst ska kunna se vad koden gör, förändra den och dela med sig av förändringarna.
Men är det inte slutresultatet som räknas och inte vägen dit?
– Öppen källkods-världen har nästan obegränsat med utvecklare, och slutresultatet blir bättre om många betatestar och har åsikter, säger Amelia Nilsson.
Mjukvara baserad på öppen källkod anklagas ofta för att vara krånglig att använda. Dessutom finns det hur många program och operativsystem som helst att välja bland.
Kritiken får oväntat medhåll från Amelia Nilsson.
– Vilken Linuxdistribution ska jag använda? Ubuntu, Slackware, Mandriva, Suse, någon annan? Det är mycket svårt att välja. Valfriheten kan bli ett problem för den som inte är insatt, säger Amelia Nilsson.
Samtidigt är just valfrihet en av Amelia Nilssons hjärtefrågor som ordförande i Svenska Linuxföreningen. Hon tycker att det borde vara en rättighet för skolelever att kunna använda de verktyg som känns bäst, något som skulle främja elevernas utveckling.
I dag är det snudd på omöjligt eftersom skolvärlden domineras av Microsoftprodukter.
– Genom att se att det finns alternativ förstår eleverna vad som är bra till vilken uppgift. Kanske är det bättre att rita bilder på Mac, spela spel under Windows och kompilera kod på Linux, säger Amelia Nilsson.
I motsats till vad många tror innebär inte öppen källkod nödvändigtvis att det blir billigare för företag bara för att de slipper att betala licensavgifter.
Enligt Amelia Nilsson, pekar de flesta undersökningar på att det går på ett ut vad företagen investerar i.
– Kostnaderna hamnar bara på olika ställen. Fördelen med öppen källkod är att möjligheterna blir fler, säger Amelia Nilsson.
Hon fortsätter att berätta om de positiva sidorna med Linux och öppen källkod, som flexibiliteten.
Den som till exempel behöver utöka MySQL med en viktig funktionsuppgradering behöver inte vända sig direkt till leverantören. Vem som helst med kunskaper i ämnet kan utföra arbetet.
Ett av Svenska Linuxföreningens uppdrag är att sprida ideologin bakom öppen källkod.
Vem som helst ska kunna se vad koden gör, förändra den och dela med sig av förändringarna.
Men är det inte slutresultatet som räknas och inte vägen dit?
– Öppen källkods-världen har nästan obegränsat med utvecklare, och slutresultatet blir bättre om många betatestar och har åsikter, säger Amelia Nilsson.
