Runt om i världen pågår flera större projekt där målet är att lättare kunna uppgradera all den elektronik som finns i fordon. Ett av dessa är det EU-finansierade forskningsprojektet Dyscas som påbörjades sommaren 2006 och ska avslutas nu i höst. Dyscas står för Dynamically self-configuring automotive systems och målet är att utveckla metoder för dynamisk uppgradering och konfiguration av bilarnas elektronik.

– Vår vision är att man inte bara ska kunna ladda ner film och musik trådlöst till bilen utan även kunna fixa buggar i bromsarna och få de senaste uppgraderingarna nerladdade med automatik, säger Gregory Singh, ansvarig för Eneas nordiska konsultverksamhet.

Dyscasprojektet är ett samarbete mellan flera biltillverkare, University of Greenwich, KTH och universitetet i tyska Paderborn. Svenska Eneas roll är att utveckla hela systemarkitekturen.

Företaget är väl mest känt för realtidsoperativsystemet OSE som finns i hälften av världens mobiltelefoner och även återfinns i telekomutrustning och i många bilar och lastvagnar.
Detlef Scholle, systemarkitekt på Enea, berättar att han fick idén till den dynamiska bilen redan i slutet av 1990-talet.

– Målet är att alla enheter ska kunna prata med varandra och automatiskt kontrollera att allt fungerar som det ska. Sedan ska systemet självkonfigurera och optimera fordonets mjukvara för att få de bästa tänkbara funktionerna, säger Detlef Scholle.

Kontrollen mot tillverkarna av komponenter kan genomföras via mobilnätet eller kanske ett trådlöst nät.

Dyscas har en nära koppling till det betydligt mer omfattande projektet Autosar, Automotive open system architecture, som sedan 2002 drivs gemensamt av tillverkare som BMW, Bosch, Daimler, Ford, Opel, Peugeot Citroën, Toyota, Volvo och Volkswagen.

– Dyscas är väldigt mycket mindre än Autosar och dessutom ett forskningsprojekt vilket innebär att siktet än ställt längre in i framtiden, berättar Cecilia Ekelin, projektkoordinator för Dyscas och till vardags forskare på Volvo Technology i Göteborg.

– Volvo Technologys främsta bidrag är systemkrav och användningsfall samt allmän kunskap om inbyggda system i fordonsmiljö. Utmaningen i projektet har till stor del varit kopplad till hur mycket dynamik man vill ha och kan klara av. Hon säger att detta har lett till att projektet kom i gång lite trögt men att tidsplanen ännu inte behövt revideras.

– Exakt vilka delar av plattformen som kommer in i fordonen och när är svårt att säga något om i dag. Till stor del handlar det om att förankra ett nytt tänk hos leverantörer, fordonstillverkare och verktygsmakare vilket tar tid och kräver samstämmighet, säger Cecilia Ekelin.


Nya Volvo S80 har 22 nätverksanslutna styrenheter.

BCM Broms
CCM Klimatanläggning
CEM Centralelektronik
CPM Bränsledriven värmare
DEM Fyrhjulsdrift
DDM Dörr
DIM Förardörr
ECM Motor
EPB Parkeringsbroms
FSM Kontroll av fordonet framför
HCM Strålkastare
HLDF Navigationsenhetens bildskärm
KVM Nyckellöst system
ICM Underhållningssystem
PAM Parkeringshjälp
PDM Passagerardörr
PSM Förarsäte
SAS Rattinställning
SRS Krocksäkerhetssystem
SUM Ställbart fjädri