Alldeles oavsett vad du råkar ut för är syftet i 200 procent av fallen att lura av dig information som kan användas för bedrägerier.

Och att det lönar sig förstår man av den uppskattning som gjordes för 2007 att kortbedragare på internet omsätter hundratals miljoner kronor.

Ta det här med att handla på kreditkort. Sedan länge har internetanvändare kunnat handla med kreditkort på nätet bara genom att uppge kortnummer, giltighetsdatum och cvs-kod (de tre siffrorna som står på baksidan av kortet). Om någon kommer över alla tre så kan denne någon handla med ditt kort.

Än så länge håller banken dig oftast skadelös om någon handlar på ditt kort utan ditt medgivande. Och då gör det ju ingenting, eller? Nja.

Jag tror att det är bäst att göra sitt yttersta för att undvika att det inträffar.

Några enkla knep är att ha flera kort och att lägga en snäv kreditgräns på det kort du använder på nätet, eftersom det oftast inte är några jätteaffärer som görs. Använd inte betalkort som tar pengar från ditt konto direkt, för det kan komma att svida rejält. Det tar förmodligen en stund för banken att utreda innan de eventuellt betalar tillbaka pengar.

Sedan är det förstås viktigt att inte lämna ifrån sig sitt kreditkort hur som helst. På det personliga planet kan du memorera cvs-koden och skrapa bort den från eller dölja den på kortet. Då har du kanske ett problem mindre om någon fiskar efter information eller om du tappar eller blir bestulen på kortet.

Använder du betaltjänster som Paypal lämnar du inte ut ditt kreditkortsnummer över huvud taget.

Vi är i allmänhet mer lättlurade än vi tror. Så sent som i höstas annonserade en man ut båtar, lastbilar och gräv­maskiner – som han aldrig ägt – på internet. Han lyckades lura till sig över 300 000 kronor i handpenning.

Det finns experiment som tyder på att fyra av fem användare enkelt kan fås att avslöja sitt lösenord. Det finns dessutom siffror som tyder på att det oftast är män mellan 20 och 25 år som luras vid phishingattacker.

Det råder ingen brist på praktiska råd och tips, anti-spam, anti-phishing och annat för att bekämpa styggelserna på nätet. Däremot verkar det brista i tillämpningen av dem.

Ett visst mått av paranoia är hälsosamt.