Tänk vad lite metall kan göra för helheten! Det är precis den första tanke som slår undertecknad när Sony Ericssons purfärska musikmobil når redaktionens testlabb. Uppackad får jag knappt vara ifred även ute på redaktionsgolvet. Det tisslas och tasslas. Kollegor ska klämma, känna och jämföra med sina egna lurar.

Och visst är uppmärksamheten välförtjänt. Såväl front som baksida är gjutna helt i en lättviktig form av metall som skänker hela skapelsen en känsla av pondus och lyx. Två adjektiv som vi knappast vädrar offentligt till vardags när det gäller mobiltelefoner.

Att vår testade enhet dessutom levereras i en ursnygg brun nyans med bronsfärgade detaljer gör ju inte saken sämre. Det är väl lika bra att drämma till med sanningen redan så här inledningsvis – Sony Ericsson W890i är årets vackraste mobiltelefon. Punkt.

Rymmer femtio skivor
Som prefixbokstaven antyder (W som i Walkman som i musiklur) riktar sig modellen främst till dig som söker en värdig ersättare till din gamla mp3-spelare. Den levereras komplett med ett minneskort på två gigabyte, vilket räcker till runt 500 hyfsat hårt komprimerade låtar. Överföringen till och från din dator är simpel med hjälp av det medföljande synkroniseringsprogrammet. Om du som jag råkar sitta med ett minst sagt maffigt Itunes-bibliotek är det givetvis en god nyhet att det inte är något problem att flytta över även aac-filer. Till och med bildmaterialet hänger med som en bonus.

Ljudet är ovanligt bra. De medföljande mikrohörsnäckorna är av typen som gräver sig in örat och effektivt stänger ute såväl din gormande granne/svärmor och gnälliga chef. Det animerade menysystemet är svalt ögongodis och lurar vidare på en hel del musikrelaterade finesser. Senseme är ett klassificeringssystem som automatiskt analyserar och sorterar din musikskatt efter humör och tempo. Det låter urtufft, men fungerar sådär. Till exempel tycker Sony Ericssons musikaliska ingenjörer att Brian Jonestown Massacres ångestladdade drönarhit Methadrone är ett ruskigt glatt och fartigt nummer. Och så vidare.

Ruskigt skarp skärm
Den mer matnyttiga equalizern fungerar desto bättre och låter dig i realtid växla och höra skillnaden mellan de förvisso för få (fyra) förprogrammerade lägen som erbjuds eller ratta till en egen favoritinställning.

Ett annat glädjeämne är den ruskigt färgstarka och knivskarpa skärmen. Bilder du tar med den 3,2 megapixel starka digitalkameran framträder på denna tft-variant som briljanta Hasselbladsmästerverk. Överförda till datorn visar sig kameran dock vara betydligt mindre imponerande med bleka, oskarpa och allmänt halvdana bilder som resultat. Dock helt okej för vardagligt bruk.

Med tanke på det smäckra formatet är vi också villiga att ha överseende med det i sedvanlig ordning bortprioriterade 3,5-millimetersjacket. Vill du koppla in dina vanliga hörlurar är du alltså tvungen att använda den fjärrkontrollsförsedda förlängningssladden. Vi skippar alltså åthutningen den här gången, men till uppföljarmodellen får detta mer än gärna vara fixat.

Plus: Välbyggd, bra ljud, skarp skärm.
Minus: Ingen 3,5 mm-utgång, gimmickfunktioner.
Betyg:  (8 av 10)

Läs mer
Alla PC för Allas tester.