Världen är inte en stor och harmonisk plats där allt funkar på samma sätt överallt. I Storbritannien kan man bli en blöt fläck på asfalten för att man tittar åt fel håll när man går över gatan, och i Singapore är det förbjudet att föra in tuggummi. (Men snus går bra.) Inom prylvärlden finns det ett antal tekniska saker att se upp med. Allt ifrån olika kontaktdon för strömpluggen till kodningen av signaler.



Japanska mobiler som inte funkar här...

1. Olika mobilnät
Ett av de tydligaste exemplen på olika standarder hittar vi på mobiltelefonsidan. Det är ingen slump att en hel hög med lurar säljs separat på till exempel den asiatiska och den europeiska marknaden. Det är nämligen helt olika mobilnät som regerar. En GSM-telefon kan till exempel funka bra i ett land men inte i ett annat. Detta eftersom tekniken kan användas inom fjorton olika frekvensband, och varje enskild telefon brukar inte stödja mer än max fyra av dessa, ofta mindre än så. Alla dessa används dock inte för telefonnät idag.

Med GSM 850, 900, 1800 och 1900 täcker du in större delen av världen. I Sverige är det GSM 900 och 1800 som gäller. Samma gäller för resten av Europa, Afrika, Mellanöstern och Asien. I USA, Kanada och bland annat Brasilien behöver din mobil istället klara GSM 850 och 1900. De flesta telefoner har idag stöd för minst tre av dessa. Då har man tillgång till GSM-telefoni världen över men kan riskera att råka ut för kvalitetsförsämringar eller begränsade tjänster i de länder där bara ett band funkar. Fyrbandstelefoner bör däremot funka fint överallt i välden.

3G-telefoni har liknande problem. I Europa och Asien gäller standarden W-CDMA 2100, i USA används W-CDMA 1700, 1900 eller 850 (i den mån det finns 3G-utbud alls), medan Australien, Brasilien och Canada endast kör W-CDMA 850. Så det är långt ifrån säkert att den lur du köper funkar fullt ut där du vill använda den. Läs på noga om telefonens kompatibilitet och roamingmöjligheter innan du slår till.



2. Olika elnät
En så enkel sak som två hål i väggen skiljer sig åt världen över. Ofta är det, som var och varannan resenär med en mobilladdare eller rakapparat i bagaget kan intyga, inte ens två hål i väggen. Det kan lika gärna vara tre, och de kan sitta på de märkligaste ställen. Enligt IEC (International Electrotechnical Commission) förekommer det fjorton olika varianter på vägguttag. Och du behöver inte resa långt för att hitta kontakter som du inte kan plugga in i Sverige. I Danmark kan du hitta en trestiftig variant med en jordpinne som gör att den inte funkar i svenska uttag. Däremot funkar den svenska i danska uttag, men oftast utan möjlighet till jordning. Nordamerika, Centralamerika och Japan har en variant, Storbritannien har en egen och Australien delar standard med Nya Zeeland. I vissa länder, som till exempel Kina, kan man stöta på lite olika lösningar.

Men kanske viktigare är att dela spänningen och frekvensen i elnäten kan skilja sig åt. Fel kontakt kan man skaffa en adapter till för under en hundring. Men om den maskin du köper inte klarar av ett lands el-format så hjälper inte det. Det kan till och med vara skadligt att plugga in den. Spänningen i ett elnät är inte exakt, och maskiner klarar generellt några procents variation i volt. Men det används i regel två spänningsområden som kan kräva olika hårdvara: 100-127 volt, samt 200 till 240 volt. Växelströmsfrekvensen i elnätet varierar också, och är i regel på 50 eller 60 hertz.

I stort så har vi här samma indelning geografiskt som för kontakterna. I Nordamerika, Centalamerika och Japan (samt i Saudiarabien) gäller låg spänning och hög frekvens. Europa, Australien och större delen av Afrika och Asien stödjer den högre spänning, men 50 hertz frekvens.



Regionskoder dvd (bild: Wikipedia)

3. Regionskodningseländet
Den som en gång försökt beställa en dvd-film från en avlägsen kontinent har råkat ut för gisslet med regionskodning. En film köpt i USA ska inte gå att spela på en spelare köpt i Europa, och tvärtom. Dvd-köparens stora gissel med regionsspärrade filmer och spelare tar tyvärr inte slut med hd-formatet. HD-DVD hann inte införa regionsuppdelning för sina filmer innan formatet gick i graven, men även där fanns sådana tankar. Och blu-ray har länge haft regionsspärrar inbyggt. Däremot gäller en annan regionsindelning. Istället för SDVD-formatets sex regioner gäller tre större. Europa, Afrika och Australien är en, Amerika och Sydostasien (men inte Kina) är en och resten av Asien, plus Ryssland, är en tredje.

Även en del speltitlar är geografiskt spärrade. Wii-spel är regionskodade medan PS3 klarar sig från sådant. För Xbox 360 varierar det. Regionsspärrar är där upp till enskilda spelutgivare. Blev du sugen på att köpa en PS3:a i USA efter att ha läst vår första artikel kan det vara bra att veta att regioner fortfarande spelar roll när det gäller gamla PS2-spel. PS3:ans bluray-spelare är även den regionsbunden och hade du tänkt att spela dvd i den är det den gamla regionsuppdelningen som gäller.



4. Inga bläckpatroner och toner
Om du köper hem en skrivare från utlandet så finns det en risk att du få stora problem med den snabbt om du inte ser upp. Skillnaden på skrivare och andra tekniska prylar är att de aldrig slutar kosta pengar. Du behöver fortsatt tillgång till förbrukningsvaror, det vill säga färg och papper. Om samma maskin inte också säljs i Sverige är det inte säkert att bläck eller toner går att få tag på lokalt. Då blir det till att beställa dem från avlägsen adress, med extra kostnader och långa leveranstider som följd.



De gamla tv-formaten (bild: Wikipedia)

5. Olika tv-format
För gammal analog färg-TV fanns det tre större standarder som delade på marknaden. I Sverige och stora delar av Europa gällde PAL, i Nordamerika sändes TV i formatet NTSC och i Frankrike och Östeuropa kördes det tredje formatet, SECAM.

Detta problem har inte direkt försvunnit i och med övergången till digital-tv. I gamla NTSC-länder har man antagit digitala HD-standarden ATSC, och Europa och stora delar av världen satsar på DVB. Så en digitalmottagare köpt i USA är ingen vidare idé. Men det gäller endast för själva tv-sändningen, och inte för tv-formatet i sig. HD är en och samma standard, även om det finns vissa variationer i frekvens, interlacing, och så vidare. För fasta videosystem är det enklare än förr. En spelkonsol eller mediaspelare med HD-stöd och digital utgång lär funka världen över. Förutom det där problemet med regioner då.

Slutligen finns det en hel kategori till med prylar som du kan få problem med att använda i Sverige. Men inte i första hand på grund av tekniska hinder, utan på grund av vad som står i lagboken. Risk för böter och fängelse kan ju i och för sig ses som en sorts brist i funktionaliteten. Dessa prylar förtjänar en helt egen artikel, så dem berättar vi mer om i vår sista del av denna artikelserie.

Har du erfarenheter av att shoppa utomlands?
Fortsätt gärna att diskutera i vårt forum >>