Förslaget innebär att webben skulle ställas under samma kontroll som i dag gäller för tryckta tidningar och tv. Dagens lagar gör det möjligt att stänga en tidning som har publicerat vad som kallas ”extremistiskt material”.

Om lagen ändras så att den omfattar även internet skulle landets operatörer tvingas blockera obekväma webbplatser inom en månad, säger företrädare för den ryska åklagarkammaren till tidningen Rosiskaya Gazeta.

Kritiken mot förslaget har inte dröjt i Ryssland, där webben de senaste åren har vuxit fram som en fristad för kontroversiella åsikter samtidigt som regleringen av de traditionella har blivit hårdare. Människorättsaktiviter menar att regeringen använder lagen godtyckligt, skriver nyhetsbyrån AFP.

– Det är svårt att hitta någon som inte är emot extremism, men allt beror på hur lagen används, säger Oleg Panfilov, chef för organisationen Center of journalism in extreme situations till AFP.

Men Ryssland är inte det enda land som närmar sig censur på internet. Kinas blockering av webbplatser som rapporterar kritiskt om regeringen är känd sedan länge. I höstas öppnade även EU för att företag som upplåter plats åt webbsidor som ”uppmuntrar till terrorism” ska tvingas stänga ner dessa.

Som ett kontroversiellt tillägg föreslog EU-kommissionären Franco Frattini att sökningar efter ord som ”bomb”, ”döda” och ”folkmord” ska förbjudas.

Blockeringar av webbplatser har redan blivit verklighet i Danmark, där Tele2 nyligen tvingades blockera en fildelningssajten The Pirate Bay efter påtryckningar från upphovsrättsindustrin.