Det skandinaviska samhället har misslyckats med att kontrollera ländernas underrättelsetjänster, helt enkelt för att de inte har bedömts vara farliga. Det säger författaren, journalisten och samhällsdebattören Jan Guillou i en kommentar till FRA-lagen. Hans senaste bok handlar om baksidorna med övervakningssamhället.

- Vi har aldrig uppfattat våra myndigheter som farliga i Sverige, eller i Norden. Därför har vi tagit alltför lätt på deras möjligheter att kontrollera oss, säger Jan Guillou.
- Den våg av kritik och debatt som uppstod i samband med FRA-lagen, kom bara för att det plötsligt gick upp för allmänheten att den nya lagen inte bara slår mot araber, muslimer och kurder - lagen drabbar också vita svenskar.
- Vi har redan genomfört en serie liknande lagar i Sverige, men då har det stått klart för allmänheten att lagarna gällt araber, muslimer och kurder och inte vita svenskar. Skillnaden i detta fall är att journalisterna plötsligt blev uppmärksammade på att denna lag kan användas mot vita journalister. Det gav ett politiskt engagemang som vi inte har sett tidigare, säger Jan Guillou till Computerworld.

Det är inte första gången Jan Guillou är samhällskritisk. Han är kontroversiell och har i mer än 35 år tagit upp kritiska ämnen i sina böcker och krönikor. 1973 blev han dömd för spionage, i samband med IB-affären, där den så kallade Informationsbyrån, IB, visade sig ha genomfört omfattande spionage mot svenskar med vänsterradikala åsikter.

Det spekuleras en del om vad FRA-lagen kommer att innebära för vanliga medborgare.
- Ja, men i praktiken är jag rädd för att det inte kommer att innebära någon större skillnad. USA har tillämpat detta system länge, och tre dagar innan Sverige röstade, antog kongressen i USA ett liknande lagförslag. USAs uppfattning är att deras nationella säkerhetsmyndighet, NSA, ska användas världen över. Så om inte till exempel Danmark blir avlyssnat av Sverige kommer USA att göra det, så skillnaden är i praktiken inte så stor.

Kommer FRA-lagen att påverka rättssäkerheten i Sverige?
- Inte mer än andra lagar, som vi redan har godtagit utan diskussion. Vi har till exempel i ett år kunnat telefonavlyssna människor utan misstanke om brott. Det innebär att vi går efter något annat än misstanke om brott – det vill säga hudfärg, religion eller något annat. Men sådana lagar, som uppfattas att den riktas mot till exempel araber, upprör ingen.

Hur ser du på reaktionen från det svenska samhället?
- Jag har själv påtalat de här frågorna under ganska lång tid utan att det skapats något större engagemang. Men plötsligt kom ketchup-effekten. Hela reaktionen kom på en gång, på grund av en lag.

Du verkar nästa resignerad… är den här utvecklingen rätt väg att gå?
- Det är en fruktansvärd utveckling, eftersom som varken politiker och allmänheten inte kan förstå vad det innebär. Det finns ett argument som många kör med, nämligen ”jag själv har rent mjöl i påsen. Då gör det inget att man avlyssnar min telefon för jag är inte terrorist”. Men med det resonemanget blir det nästan så, att alla som kritiserar lagen uttrycker sympati för fienden, eller terrorism.

Finns det någon risk att FRA kommer med påhittade konspirationsteorier?
- Naturligtvis. Alla säkerhetsorgan har alltid haft en unik förmåga att se konspirationer överallt. Detta beror på flera faktorer, men en viktig anledning är att det inte finns någon kontroll av de här hemliga säkerhetstjänsterna. Det gör risken större för ogrundade konspirationsteorier.

Vem ska kontrollera att FRA inte utnyttjar den makt som den nya lagen ger dem?
- Enligt det system vi har i Skandinavien så ska kontrollen ske i riksdagen och i USA ska det ske i kongressen. Den amerikanska kongressen har i årtionden varit långt mer aktiv än vår skandinaviska riksdag. Vår skandinaviska kontroll har varit obefintlig. Det är nästan som om våra politiker tycker att det är oartigt att störa de här känsliga spionorganisationerna med frågor. Eftersom vi aldrig har uppfattat våra myndigheter som farliga i Danmark eller Sverige, har vi tagit alltför lätt på möjligheten att kontrollera dem.

Kan antagandet av FRA-lagen ses som en seger för terrorismen?
- Min tes har hela tiden varit att terrorismen är primitiv. Den kan skada oss på flera olika sätt, men det terroristerna aldrig kan göra är att ta över vår politiska demokrati. Demokratin är vårt främsta försvar mot terrorismen, och vårt främsta försvar mot alla odemokratiska, fascistiska eller extremistiska rörelser. Det är bara vi själva, som kan skada vår demokrati. Och det är vi besynnerligt nog i färd med att göra. Vi gör det som Usama Bin Ladin själv inte klarade av att göra.

Men är inte okej att ta till drastiska åtgärder för att försvara demokratin?
- Vi vill alla gärna försvara demokratin. Men tveksamheterna uppstår när vi börjar fråga oss hur långt vi ska gå för att försvara den, och hur mycket vi kan nagga på demokratin för att försvara den.

Du har ju skrivit mycket om sånt här. Är inte den senaste tidens händelser en bra grund för en bok?
- Jo, jag har redan skrivit den, den kommer ut i augusti. Den heter ”Men inte om det gäller din dotter”.

Intervjun gjordes av danska Computerworld.