Av
| 
Att bli säkerhetsexpert var ingen barndomsdröm för Jan-Olof Andersson. Han började sitt arbetsliv som kock och blev sedan yrkesofficer. Intresset för säkerhet väcktes inte förrän han började jobba på Vattenfall 1984.
– Från början arbetade jag med säkerhets- och driftskydd. Jag blev intresserad av datorer, och gled in på det som då hette ADB, säger Jan-Olof Andersson.
Via jobbet fick han möjlighet att vidareutbilda sig. Bland annat läste han flera universitetskurser i systemvetenskap, riskhantering och juridik.
– Men att gå kurser är inte det viktigaste för det här jobbet. Framför allt är det mitt enorma intresse som har lett mig dit jag är i dag. Jag läser allt jag kommer över och är allmänt nyfiken.
Vad är det som är så kul med säkerhet?
– Ingenting är givet, säkerhet är ett rörligt mål. Det händer alltid något, området är enormt stort, och du lär dig nya saker hela tiden.
Under sina 24 år i säkerhetsbranschen har Jan-Olof Andersson hunnit samla på sig en stor erfarenhetsbank.
Den här kunskapen är något han frikostigt delar med sig av.
– Jag skulle inte överleva som konsult, jag bjuder på för mycket, säger han och ler.
Han ser samarbetet säkerhetsexperter emellan som A och O.
– Området är otroligt komplext, det är omöjligt att kunna toppa inom alla delområden. Och det är så onödigt att alla försöker uppfinna ekrarna i hjulet själva gång på gång.
Kunskapsspridningen sker bland annat via rundabordssamtal med andra säkerhetsansvariga, engagemang i olika säkerhetsgemenskaper, föreläsningar och böcker.
Hur har säkerhetsområdet förändrats under din tid i branschen?
– Chefernas intresse ökar. Det är den största förändringen. Annars är det inte så annorlunda nu jämfört med 1984. Tekniken är ny, men grundstommen är den samma: att få till en förståelse för hotbilden och införa rätt skyddsnivå, säger Jan-Olof Andersson.
Han anser att det är viktigt för en informationssäkerhetsansvarig att vara lyhörd och serviceinriktad.
– Chefen har alltid rätt. Jag har inga problem att underordna mig. Min uppgift är att ge honom eller henne tillräckligt bra beslutsunderlag. Om chefen sedan tar risker ändå så är det dennes beslut.
Hur ser dina framtidsplaner ut?
– Jag har inga planer, det har jag aldrig haft. Det kan dyka upp något i morgon och då överväger jag det. Man måste syna korten som kommer. Men jag skulle gärna vilja jobba mer för landet Sverige. Om det fanns en tjänst som säkerhetschef för Sverige skulle jag vilja ha den.
– Från början arbetade jag med säkerhets- och driftskydd. Jag blev intresserad av datorer, och gled in på det som då hette ADB, säger Jan-Olof Andersson.
Via jobbet fick han möjlighet att vidareutbilda sig. Bland annat läste han flera universitetskurser i systemvetenskap, riskhantering och juridik.
– Men att gå kurser är inte det viktigaste för det här jobbet. Framför allt är det mitt enorma intresse som har lett mig dit jag är i dag. Jag läser allt jag kommer över och är allmänt nyfiken.
Vad är det som är så kul med säkerhet?
– Ingenting är givet, säkerhet är ett rörligt mål. Det händer alltid något, området är enormt stort, och du lär dig nya saker hela tiden.
Under sina 24 år i säkerhetsbranschen har Jan-Olof Andersson hunnit samla på sig en stor erfarenhetsbank.
Den här kunskapen är något han frikostigt delar med sig av.
– Jag skulle inte överleva som konsult, jag bjuder på för mycket, säger han och ler.
Han ser samarbetet säkerhetsexperter emellan som A och O.
– Området är otroligt komplext, det är omöjligt att kunna toppa inom alla delområden. Och det är så onödigt att alla försöker uppfinna ekrarna i hjulet själva gång på gång.
Kunskapsspridningen sker bland annat via rundabordssamtal med andra säkerhetsansvariga, engagemang i olika säkerhetsgemenskaper, föreläsningar och böcker.
Hur har säkerhetsområdet förändrats under din tid i branschen?
– Chefernas intresse ökar. Det är den största förändringen. Annars är det inte så annorlunda nu jämfört med 1984. Tekniken är ny, men grundstommen är den samma: att få till en förståelse för hotbilden och införa rätt skyddsnivå, säger Jan-Olof Andersson.
Han anser att det är viktigt för en informationssäkerhetsansvarig att vara lyhörd och serviceinriktad.
– Chefen har alltid rätt. Jag har inga problem att underordna mig. Min uppgift är att ge honom eller henne tillräckligt bra beslutsunderlag. Om chefen sedan tar risker ändå så är det dennes beslut.
Hur ser dina framtidsplaner ut?
– Jag har inga planer, det har jag aldrig haft. Det kan dyka upp något i morgon och då överväger jag det. Man måste syna korten som kommer. Men jag skulle gärna vilja jobba mer för landet Sverige. Om det fanns en tjänst som säkerhetschef för Sverige skulle jag vilja ha den.
(
Den här artikeln har 0 kommentarer:
Molnigt på idg.se?
