Det man sände rakt ut i luften kunde ju tas mot av vem som helst. I?en värld av snyltare skulle ingen göra radioprogram.

Fast för riktiga affärsmän och entreprenörer finns inga hinder. Ny teknik, nya utmaningar: varuhus och tidningar satte upp små radiostationer för att pusha sig själva.

New York hade nog stor publik för innovationen ”toll radio” år 1922. Sändningstid hyrdes ut. Allt var sponsrat.

The Ipana Troubadours var ett swingband som körde live någon timme i veckan och betalades av kemijätten Bristol Myers som sålde – just det – Ipana tandkräm.
Deras slagdänga och vinjettlåt hette Smile. :-)

”The Bell Telephone Hour” körde Broadwaymusikaler, Texaco stod för opera.

Fast bara i några få storstäder kunde man nå så många lyssnare att sponsorerna skulle ha råd att producera det där innehållet som enligt lag måste sändas live.

American Telephone & Telegraph kom med lösningen: producera centralt i New York och överför radio­signalerna genom företagets telefonnät från stad till stad. Lägg till några lokala program och vips har man sund business för sändarna även på småorter.

National Broadcasting Corporation, NBC, föddes på det viset 1926. Stor­ägaren var RCA, alltså tillverkaren av radiomottagarna.

Precis som man inte kunde sända radio eftersom alla lyssnare var snyltare kan man inte ta bilder av hela jorden ända ned till en decimeters upplösning om folk inte betalar för dem.

Men precis som humlan trotsar sin oförmåga att flyga kan vi alla surfa runt på Google Earth.

Tidskriften The Economist noterar att antropologer och arkeologer nu ser helt nya saker. Forskarpengarna har inte räckt till satellitfoton.

På Berkeley hittar man gamla handelsvägar i Anderna, på Harvard hänger man över norra Syrien för att studera mesopotamisk historia.

Australiska forskare finner vattenkanaler och dammar i Afghanistans otillgängligaste öknar, lämningar
efter Ghaznavidernas centralasiatiska rike.

Alla kan nu skapa kml-filer enligt öppen standard och plugga in i Google Earth. Washington DC låter invånarna rapportera defekta brandposter på så vis. Andra plottar in gaybarer för den sugne. Massor av folk kryddar globen med sina egna foton.

Nätet har gjort kostnaden för spridning av information minimal och potentialen för nyskapande rent magisk.
Problemet är att dagens lagar främst premierar det ursprungliga skapandet och ”skyddar” material från att bli spritt.

Politikerna lyssnar bara på dem som hade sin guldålder i en annan teknisk era.

Framtiden och vinnarna har svårare att göra sina röster hörda.

Det som fick mig att titta på radions historia var ett par meningar i en föreläsning jag hittade på Youtube av en ekonomiprofessor jag läst en bok av: Hal R Varian, han som trodde att man aldrig skulle kunna tjäna pengar på sökmotorer.

Nu är han Googles chefsekonom.

Oscar Swartz är nätveteran, ekonom och skribent som även bloggar på swartz.typepad.com/texplorer