– It- och affärsfrågorna blir allt viktigare inom ekonomistyrningen. Det blir därför viktigare att få en diskussion mellan controller och it-folk, med syftet att få till stånd en styrning som både är anpassad till företagens behov och till gällande regelverk, säger Nils-Göran Olve.

Han är en av Sveriges ledande experter inom ekonomistyrning och adjungerad professor i företagsekonomi vid Linköpings universitet.

Den pågående finansiella krisen kan just ses mot bakgrund av dragkampen mellan å ena sidan att företagen arbetar för att följa just regelverken och å andra sidan att de inte har utformat styrsystem som är verksamhetsanpassade.

Nils-Göran Olve är en av huvudredaktörerna och författarna till Controllerhandboken som nyligen kommit i ny upplaga.
Handboken kom ut första gången 1986 och är en bibel för styrekonomer.


Oanade möjligheter. "Tekniken ger helt nya möjligheter som många företag inte ser. Tidigare låg begränsningarna i tekniken, men nu ligger begränsningen oftare i att företagen inte utnyttjar de möjligheter som finns", säger Nils-Göran Olve, professor och en av redaktörerna för Controllerhandboken.

Senaste utgåvan är nummer nio i ordningen och förutom traditionella frågor som kalkylering, och controllerns roll behandlar den ingående frågor som hur it kan användas i styrningen, balanserade styrkort och affärssystemens allt viktigare roll för styrningen.

Enligt Nils-Göran Olve har ekonomistyrningen i företagen i allt för hög grad fokuserat på regelverk, alltså att se till att lagar och regler följs. Visserligen är det en viktig ambition, men i många frågor har den lett till att ekonomistyrningens roll i verksamheten hamnat i bakgrunden.

– Trenden går ju mot att affärssystem möjliggör en helt annan integration av data och därmed helt nya möjligheter att nå ut till medarbetarna. Samtidigt behöver ekonomstyrningen i många företag en bättre samordning, säger han.

Det handlar om att skapa en brygga mellan företagets övergripande strategi och informationsförsörjning.

– Här kommer it in i bilden på ett viktigare och tydligare sätt än förut. It kan bli just den bryggan mellan företagsledning och affärsfolk även inom ekonomistyrningen. Men då gäller det att komma ifrån den ensidiga fokuseringen på formella regelverk och även arbeta för att tillgodose affärsbehoven, säger Nils-Göran Olve.

– Inte minst har installationerna av affärssystem i många företag handlat om att klara Sarbanes-Oxley och andra regelverk.

Boken behandlar situationsanpassad styrning, alltså hur man utformar en strategi och styrning som är i samklang med villkoren i branschen, konkurrenssituationen och det rådande konjunkturläget.

En sådan styrning ställer nya krav på mått som uppmärksam-
mar det väsentliga, rätt typer av beslutsfattande och att man skapa bättre insikt i verksamheten om vilka ansvarsförhållanden som finns.

Här får controllern, styrekonomen, en nyckelroll genom att se till att medarbetarna får rätt information. Vad som är rätt beror på vad som är företagets strategi och på målen från företagsledningen till medarbetarna.

Ett sätt att göra detta är balanserade styrkort men, enligt Nils-Göran Olve är det inte modellen i sig som är det väsentliga utan att företaget utformar en strategi som förklarar hur olika enheter och medarbetare kan påverka den gemensamma framtiden och som dessutom ser till att alla medarbetare får information och incitament för att göra rätt saker.

Beslutsstöd ger i likhet med affärssystem nya möjligheter till integration, inte bara tekniskt, utan även vad gäller samordningen av de beslut som fattas.

Men då måste företagen se till att de som påverkar företagets framtid också får rätt incitament.

– Det kräver inlevelse i medarbetarnas vardag och att cheferna och ekonomistyrarna tränger in i tankarna på verksamhetsfolket. Hur är det för en kundvårdsansvarig att möta en kund, eller vad krävs för att medarbetarna ska börja komma med idéer om hur produktionen ska kunna skötas bättre?

På frågan om hur han tror att framtiden ser ut, säger Nils-Göran Olve att det nog är ett ämne för en annan bok. Han och några kollegor är på gång att intervjua ett antal chefer. Men han betonar att det blir viktigare för it-cheferna att uppmärksamma hur en styrning, som både utgår från företagets strategi och och som tar hänsyn till medarbetarnas informationsmiljö, fungerar.

Ofta krävs att styrningen utgår från information än den rent finansiella och att den tar hänsyn till de integrationsmöjligheter som finns.

– Tekniken ger helt nya möjligheter som många företag inte ser. Tidigare låg begränsningarna i tekniken, men nu ligger begränsningen oftare i att företagen inte utnyttjar de möjligheter som finns.

– Däremot är det inte alla företag som med förtjusning säger att de lyckats förverkliga vad de säger att de gör med exempelvis sina affärssystem, påstår han.

Nils-Göran Olves viktigaste råd till styrekonomer och it-chefer är att skapa bättre kontakter mellan it-folk och styrekonomer genom att göra gemensamma utvärderingar och modeller som är mer situationsanpassade och att styra utifrån den situation företaget befinner sig.

– Där tror jag att it-folk och controller har gemensamma intressen, att de faktiskt behöver sälja in de möjligheter till bättre informationsförsörjning som finns i dag, att få acceptans och att få intresse för denna fråga i företagen, både bland medarbetare och chefer. I stället beaktar företagen de formella och regelstyrda kraven på vad de ska rapportera, säger han.

Mot bakgrund av den pågående krisen, har det finansiella systemet lärt något av de tidigare misstagen?

– Ja, jag tror att företagen lär sig, men samtidigt har riskerna ökat genom utvecklingen av nya derivatinstrument som många inte har förstått.

– Företagen lär sig, men lärande är också att skjuta på ett ständigt rörligt mål, säger Nils-Göran Olve.