Som nybliven doktor på Stanford började han pula med problemet att få en massa olika nätverk att kommunicera med varandra.

Egentligen var det militären som undrade, fast via den frifräsande forskningsavdelningen Arpa. 1974 skickade han ut ett request for comments, rfc, med titeln ”Specification of Internet Transmission Control Program”.

Rfc:er är nätnördarnas sätt att säga att ”dessa idéer för ett bättre nät är till för att använda och dela och diskutera”.

Militären kanske funderade på patent och stängdhet men pionjärerna tyckte att öppenheten var själva poängen och skickade specarna rakt ut i världen.

”Nobody noticed”, som en nöjd Cerf säger i dag. Vem som helst skulle kunna koppla ihop sitt nätverk med andra nät, bara de följde ”protokollet”.

Normalt äter Vint Cerf lunch med Henry Kissinger och Carl Bildt och sådana lirare för att plantera idéerna om internets öppenhet och fria informationsflöden i huvudet på dem.
Meningen är att beslutsfattarna bättre ska kunna inse vad de håller på att lagstifta om och vad som kan vinnas, fast oftare förloras, när de vrider till kranarna.

Sa jag förresten att Vint Cerf var inne och kommenterade på min blogg? Han som numera jobbar för Google och har titeln chief internet evangelist på visitkortet.

Om jag glömde nämna det så säger jag det nu: Vint Cerf var inne och kommenterade på min blogg, vilket säger något om hur den där öppenheten som han och andra pionjärer ville bygga in i nätets byggstenar nu faktiskt river hierarkierna.

Fast Vint Cerf hade svårt att kommentera på min blogg. Därför skickade Vint Cerf ett mejl där Vint Cerf skrev att han försökte kommentera på min blogg men att bloggen ansåg att kommentaren var spam.

Mycket riktigt, i slaskhinken låg Vint Cerfs kommentar. Precis ovanför någon som erbjöd ”mommies panties” och en annan som tyckte att en lämplig respons är att erbjuda alla typer av ”dj equipment” till försäljning.

Tre gånger hade Vint Cerf försökt kommentera på min blogg. Och varje gång blivit förvisad till sopnedkastet. Försökte han posta länkar till plåster och tabletter med stora effekter på underlivets bestyckning? Icke.

Gjorde han som Erik Josefsson, den oförtröttlige kommunikations­frihetsaktivisten, som kan posta en hel utredning med länkar till ett dussin obskyra EU-dokument och som då väcker mig med ett sms som säger att jag måste kolla slasken, där filtret slängt hans avhandling? Icke. (Fortsätt, Erik!)

Nej, Vint Cerf hade bara avgivit en hövlig och uppmuntrande kommentar, eftersom jag skrivit om honom. Inte en enda suspekt länk.

Kanske finns det robotar som går runt och spammar bloggar i it-kändisars namn.

Kanske finns han tillsammans med Bill Gates i spamfiltret. Ingen aning, men dumpad blev han.

För Vint Cerf var inne och kommenterade på min blogg. Sa jag det?