Tänk på ordet cyborg och det är inte helt omöjligt att du ­tänker på robotliknande halvmänniskor som stelt tar sig fram genom en korridor i Star Wars. En cyborg är en person som har förbättrat sin kropp och egenskaper på teknisk väg, och de lever redan mitt ibland oss.

Jo, faktiskt. En person med pacemaker eller en diabetiker med inbyggd insulinpump kan, om man har rätt känsla för dramatik, klassas som cyborg. I dag opererar vi in saker i kroppen som ger oss förmågor som för tio år sedan var ren science fiction, och redan nu kan vi se vad vi kommer att kunna göra om tio år.

1. Hjärnkretsar ­spelar in känslor
Larry Page, en av Googles två grundare, berättade under en intervju för fyra år sedan om drömmen om att få ett implantat inopererat i hjärnan. Bara genom att tänka på något skulle din mobiltelefon direkt ge dig svaret. Kevin Warwick är professor på Reading-universitetet i England och är bara några år från att fullfölja detta: att operera in en krets nära hjärnan, i ryggraden eller direkt på den optiska nerven.

Tanken är att skapa en kommunikationslänk mellan dator och hjärna. Forskarna vill se om man likt en bandspelare kan spela in känslor på datorn och senare spela upp dessa igen, fast då med hjärnan som mottagare.

Tänk dig att du spelar in känslan när du är på semester och är totalt avslappnad, och sedan spelar upp den känslan igen när du behöver den som mest. Forskarna vill även se om man kan koppla ur vårt normala seende och skicka signaler direkt till nervsystemet. Det skulle göra det möjligt att ”se” värme och vårt hörande skulle kunna utvecklas till en ultraljuds-liknande radar som används av fladdermöss.

2. Information direkt i ögat
På University of Washington utvecklas just nu en ny typ av elektronisk kontaktlins som fungerar som en datorskärm. Linsen har en inbyggd grafikkrets och skulle kunna ge dig extra information om det du tittar på, samtidigt som du ser det framför dig.

Men linserna skulle kunna användas till i princip vad som helst, som exempelvis visa helt andra bilder än vad du faktiskt har framför dig. För datorspel skulle detta innebära att du skulle kunna vara inne i virtuella världar, och när du surfar skulle du kunna ha en virtuell skärm som bara du kan se.

Linsen får sin information trådlöst från en dator som sänder informationen via radiovågor, som även används för att förse linsen med ström.


Utökad syn. Kontaktlinsen fungerar som en digital skärm som gör att du kan se mycket mer än det ditt vanliga öga ser.

3. Superstyrka med extra skelett
Ett så kallat exo-skelett är en maskin som ger bäraren unika krafter. Till skillnad mot djur som har sitt skelett inuti kroppen, kan ett mekaniserat exo-skelett ses som en robot som du bär på dig. Exo-skelettet har två funk­tioner: att göra dig starkare och att skydda dig.

Skelettet är utrustat med motorer för armar och ben som ger dig så mycket extra kraft att du skulle kunna springa uppför en trappa bärandes 300 kilo. Ett användningsområde är att assistera och skydda byggnads­arbetare eller räddningspersonal som tar sig in i farliga platser, såsom ett ­kollapsat hus. Bäraren kan snabbt lyfta undan raserat material och samtidigt skyddas från fallande bråte.


Som att lyfta några ynka kilo. Exo-skelettet ska förbättra människans styrka och uthållighet, och samtidigt vara robust, stryktåligt och ha låg vikt.

4. Mobil i armen
Det är inte bara grundarna av Google som vill ha kroppslig kontakt med mobiltelefonen, uppfinnaren Jim Mielke har redan börjat skissa på hur du skulle kunna ha mobiltelefonen i armen. Genom att föra in en väldigt tunn skärm under huden kan du styra utrustning via bluetooth, exempelvis din mobiltelefon eller varför inte din dator?
 
När skärmen är avstängd märks den inte, men när den är påslagen syns skärmens punkter genom huden som en tatuering. Att skärmen är under huden har flera fördelar, såsom att du alltid bär den med dig och att du inte behöver oroa dig för att den blir blöt om du tar ett bad eller duschar. Skärmen är tänkt att få sin energi precis som våra muskler – via blodet.


Ring ring. Jim Mielkes mobiltelefon är inopererad under armen och syns bara när den är påslagen.

5. Snabbare och starkare muskler
Artificiella muskler är inget nytt – de används redan i dag till robotar. Men de har ett stort problem: de är extremt långsamma i jäm­förelse med vanliga muskler. Omkring
100 gånger långsammare för att vara exakt. Nu har forskare upptäckt att om musklerna styrs med ljus i stället för elektricitet kan man konstruera muskler som är över 100 000 gånger snabbare än dagens robotmuskler. Det vill säga 1 000 gånger snabbare än våra egna.

Snabbare muskler kan även användas för att göra musklerna starkare.

6. Stålmannens röntgensyn
Vem har inte någon gång önskat att man kunde se igenom väggar? Tack vare en smart ingenjör vid namn George Stetten, är detta möjligt genom att använda ultraljud. Den enda nackdelen är att du måste vara väldigt nära objektet du vill undersöka, då luft inte är det bästa färdmedlet för ultraljud.

Framtida versioner skulle kunna skicka bilderna direkt till ögonen, antingen till en elektronisk lins eller via ett implantat som skickar informationen direkt till den optiska nerven. Med ett sådant implantat skulle det bara vara en fråga om att trycka på en knapp för att aktivera ultraljudsfunktionen för att kunna se igenom väggar.

Sonic Flashlight. George Stettens uppfinning är en ficklampa som har röntgensyn genom ultraljud.




7. Andas under vattnet
Medan vi kan vistas under vattnet i ungefär en halvtimme med en full syrgastub, simmar våra vänner i vattnet omkring helt omedvetna om det faktum att man inte kan andas vatten. Hur är detta möjligt? Jo, fiskar kan något som inte vi kan, näm­ligen att utvinna syre ur vattenmolekyler. Sedan mitten av 90-talet har däremot forskare på Waseda-universitetet i Tokyo arbetat med något som bäst kan beskrivas som artificiella gälar.

Dessa gör det möjligt att vistas under vattnet utan några problem, hur länge som helst. Uppfinningen består av ett membran av silikon som du andas igenom. När vattnet far igenom membranet passerar vattenmolekylerna ett filter
som separerar syret från vätemolekylerna, och voilà, du kan andas under vattnet.

En annan lösning kommer från uppfinnaren Alon Bodner. Den heter Likeafish och går ut på att pressa syre ur havs­vatten, så att dykare och ubåtsbesättningar ska slippa använda komprimerad luft. Dessa konstgjorda gälar (bilden) finns än så länge bara i laboratorier, men när de blir praktiskt användbara ska du kunna bära dem som en väst på kroppen.

Dock har forskarna ännu inte kommit på en lösning hur du undviker skrynkliga fingrar.

Labbgälar. Alon Bodners uppfinning pressar syre direkt ur havsvatten. Målet är att den ska bli ”syreplagg” för dykare.

Läs mer: Alla artiklar om forskning och ny teknik