Accentures chefstekniker Kishore Swaminathan säger att framtidens it-chef inte i första hand hanterar infrastruktur, utan blir en chef för hela analys- och omvärldshantering, en chief intelligence officer.

Förr i tiden arbetade it-avdelningen framför allt med att bygga och underhålla gamla system. Men nu går det allt mer emot att it ska handla om flexibilitet, mobilitet och att underlätta de anställdas beslutsfattande.

Kishore Swaminathan, global chefsforskare på konsultföretaget Accenture, är på tillfälligt besök i Sverige. Enligt honom blir det centrala i framtiden att få företagen att arbeta mer optimerat med en ökad flexibilitet. Det ställer krav på en grundläggande förändring inom fyra områden: internet, integrerad kommunikation, mobilitet och beslutsfattande.

– Internet gör det betydligt enklare än tidigare att utnyttja gemensamma processer, från enklare transaktionshantering till avancerade beräkningar för forskningsproblem och crowdsourcing av innovation, säger han.

Det blir allt vanligare att hela processer, eller delar av dem, läggs ut på nätet. Ett exempel är säkerhetsföretaget Verisign.

– Alla kan skapa en e-handelssajt utan att behöva bygga en egen process för hantering av kreditkort. Skillnaden mot traditionella hyrtjänster är att vid utlagda processer, process as a service, betalar man inte per månad utan utifrån antalet transaktioner.

Tidigare har det varit problem att bestämma hur mycket varje kund ska betala men det har löst sig.

– I dag finns exempelvis system för royaltyhantering när kunderna köper mp3-musik med beräkningar av hur mycket olika parter ska få, utifrån vem som äger innehåll och vilka mellanhänder som finns. På det sättet kan automatiska processer på nätet hålla reda på fördelningen av resurser mellan olika aktörer.

Till en början blir det små och diskreta processer som läggs ut. På sikt blir det aktuellt med hela processer, tror Kishore Swaminathan.

– När man kan lägga ut hårdvara och program, varför inte gå hela vägen med processen och få skalfördelar även där?

Samtidigt blir det enklare att få ekonomi i det genom att det å ena sidan finns standardiserade arkitekturer och å andra sidan att det börjar växa fram en marknad, exempelvis inom forskning, e-handel och i musikindustrin.

50 procent av it-budgetarna går till att hantera gamla slutna system. Många företag och it-chefer ägnar sig inte åt det som adderar värde för företagen utan är bromsklossar, enligt Kishore Swaminathan.

– Den främsta drivkraften är inte att sänka kostnaderna utan att gå från en fast till en rörlig kostnad. Här går det att dra en parallell till elektricitet, som från början levererades av interna kraftverk. Där står betalningen i dag i direkt relation till faktisk användning.

När det gäller att använda tekniken på ett smart sätt ligger företagen långt efter konsumenterna. Amazon, Google, Yahoo och Apple ligger i frontlinjen när det gäller att erbjuda tjänster till konsumenter som ökar deras vardagliga innovation.

Ett exempel på hur företagen släpar efter konsumenterna är hur de anställda i företagen använder Gmail för att deras mejlboxar är för små. Ett annat är att företagen använder Facebook, eftersom det är enklare och går snabbare än företagens egna kommunikationssystem.

– Facebook och sociala nätverk blir allt vanligare. Men den teknik som påverkar enskilda konsumenter så mycket, ter sig ändå totalt oviktig för företagen, säger han.

– För individerna innebär it att de kan arbeta varifrån som helst. Men it-avdelningen och företagen har sett sociala nätverk som ett problem.

Det sker också en allt snabbare kommunikation inom sociala gemenskaper. Det kan vara kombinationer av e-post, sms, sociala nätverk , bloggar och wikier.

– Tidigare har du skickat e-post till mig och jag har svarat tillbaka men nu går det emot att jag kanske svarar med ett röstmeddelanden som ljudfil. Vi läser inte ens instruktionsmanualer längre utan kollar direkt på Youtube om det finns någon utlagd hjälpreda där.

– I framtidens företag behöver man inte besvara hundratals samtal utan det finns gemenskaper där kunderna hjälper varandra. Det negativa för företagen är att missnöjda kunder inte längre ringer deras växel, utan i stället lägger ut en video på Youtube där de får leverantören att framstå som en idiot.