Syftet med denna köpguide är att kontinuerligt återkomma med köpråd för de som planerar att skaffa sig en helt ny dator eller uppgradera sin befintliga.  Vi skall här gå igenom lite allmänt vad som gäller när man väljer komponenter men de senaste guiderna finns som länkar till höger.

 


DVD-brännare

Även om blu-ray börjar komma köper de allra flesta idag en DVD-brännare. Dessa finns att få för runt 300 kronor och de vanligaste färgerna är vit respektive svart. Det finns en viss skillnad i hur bra de klarar av att läsa skivor så även när det gäller dessa komponenter kan det vara bra att välja med omsorg. 

 

Processor

Det finns i princip bara två processortillverkare för vanliga stationära datorer idag och det är AMD och Intel. De har kämpat om prestandatronen och för att få de mest prisvärda modellerna länge med varierande resultat. Valet av processor påverkar hur man går vidare med de övriga komponenterna i hög grad, man måste sedan välja passande moderkort och minnen.

Dagens aktuella plattformar använder sig av Intel sockel 1366 (till vänster i bild), Intel sockel 1156 (inte med på bild), Intel sockel 775 och längst till höger AMD sockel AM2+ (nu finns dock även AM3).

Till sockel 1366 finns idag endast ett fåtal processormodeller, de kallas Core i7. Detta är Intels toppmodeller och de har en minneskontroller för DDR3-minnen.

 

Sockel 1156 är Intels mellansegment med dubbla minneskanaler men arkitekturen skiljer sig inte så mycket från 1366. De har också en minneskontroller för DDR3-minnen. 

 

Sockel 775 har funnits ett tag på marknaden och var förut Intels bäst presterande plattform. Processorerna har inte någon minneskontroller utan den sitter istället i nordbryggan (styrkrets) på moderkorten. Med andra ord beror det på vilket moderkort man köper ifall man skall använda DDR2- eller DDR3-minnen.

AMD AM2+ och AM3 ser nästan likadana ut, AM2+ har minneskontroller för DDR2-minnen medan AM3 har minneskontroller både för DDR2- och DDR3-minnen. En märkbar fysisk skillnad är även att AM3-processorer inte har samma antal kontaktpinnar på undersidan (de har en mindre). Tanken är att AM3-processorer skall gå att montera i AM2+ moderkort men AM2+-processorer skall inte gå att installera i AM3-moderkort då de inte stödjer DDR3-minnen.  

 


Här ser vi kontaktytorna som ser till att processorn kan kommunicera med moderkortet. Intel processorerna har endast ytor då pinnarna sitter på moderkortet, men AM2+- och AM3- processorerna har däremot pinnar på undersidan som man skall passa in i hål på moderkortet.


Processorkylare
Oftast är det inte helt nödvändigt att köpa en processorkylare men det finns processorer som säljs utan. De modeller som följer med klarar visserligen att kyla processorn men rätt många köper effektivare modeller för att antingen sänka temperaturen och/eller få ner ljudnivån.

Generellt så blir kylarna bättre desto större de är och ifall de använder stora fläktar. De mest effektiva brukar klara av 120-mm-fläktar.

 


Moderkort

Det är svårt att säga något generellt om moderkort då specifikationerna varierar från olika plattformar. När man väljer moderkort bör man dock kontrollera vad det finns för anslutningsmöjligheter. Här har man olika behov och man kan spara in på framtida utgifter genom att välja lämpligt moderkort från början. Idag har de allra flesta modeller bra integrerade nätverk- och ljudkretsar så dessa får man på köpet. I övrigt finns det många olika kombinationer. 

Det är väldigt viktigt att se till att man har kompatibla komponenter. Processorn måste passa sockeln (kontaktytan till moderkortet) och båda måste klara av de minnen som man använder. Ibland behöver man uppdatera bios (programmeringen) på moderkortet för att den skall klara av de senaste processorerna. Ifall man ordnar ett färdiginstallerat system från en datorbutiken slipper man sannolikt att fundera på den biten.



Här har vi kontaktpinnarna på ett sockel 1366-moderkort. Man lyfter upp en spak och tar upp fästplattan (och då ser det ut som på bilden). När man sedan placerat processorn i rätt position mot kontaktpinnarna lägger man tillbaks fästplattan och låser fast den med spaken.



Sockel 775 fungerar på samma sätt som sockel 1366 men har en annan konfiguration.



Här har vi ett AM2+-moderkort och när man har placerat kontaktpinnarna på processorn i hålen använder man en spak för att låsa fast processorn. Den måste även lyftas upp innan man försöker installera processorn.

Ibland uppdateras processorer så pass mycket att en del äldre moderkort inte kan använda de senaste modellerna. Moderkortstillverkarna har därför i regel uppgifter om vilka processorer som passar till sina olika modeller på deras hemsidor. Där kan man också ladda ner den senaste bios-mjukvaran.


Minnen
Normalt är minnen en komponent som inte har allt för stor betydelse för prestandan. Med andra ord man kan i regel spara in pengar på denna komponent, men det finns förstås undantag och en del program är känsliga för minnesprestanda. Något man inte bör spara in på däremot är minnesmängden, men ifall man inte har ett 64 bitars system så får man inte någon nytta av allt för mycket minne. Idag bör man åtminstone ha en minnesmängd på 3 GB men gärna mer. Det beror självklart på plattformen, men runt 4 - 6 GB är att rekommendera med 64bitars system.

Det är inte är allt för ovanligt att minnen orsaker problem. Det kan handla om stabilitetsproblem eller att systemet inte startar upp. Har man tillgång till andra minnen eller kan ändra inställningarna i bios (stabilitetsproblem) är det något man bör göra tidigt vid felsökningar.

 
Förutom att minnena fungerar olika så finns det fysiska skillnader mellan kontaktytorna på DDR3- och DDR2-minnen.

Man måste dubbelkolla att processor, moderkort och minnen verkligen passar ihop. Med andra ord måste man använda komponenter som är förberedda för antingen DDR2- eller DDR3-minnen som är vad de flesta system använder idag.


Hårddisk
Det har funnits många olika modeller av hårddiskar över åren och en del har vart mindre lyckade. I vanlig ordning är det bra om man söker på information om den hårddisk man är intresserad av. Några tillverkare har bättre rykte än andra och ibland kan man få tag på statistik på vilka som har störst felmarginal (diskar som gått sönder).

Det håller på att hända lite på marknaden med introduktionen av sas- och ssd-diskar men de har endast en minimal andel av konsumentmarknaden. För de allra flesta är det fortfarande sata-diskar som är det självklara valet. I vanlig ordning höjs lagringskapaciteten ständigt. En av de mest irriterande missar man kan göra är att köpa en eller flera hårddiskar med för lite lagringsutrymme så det är bäst att ha lite marginaler här. 



Grafikkort
Precis som för processorer finns här två dominerarande aktörer och det är AMD (ATI) och Nvidia. Till skillnad från processorerna säljs grafikkort med andra tillverkares namn. De olika tillverkarna köper in grafikkretsar från AMD respektive Nvidia för att sedan montera ihop grafikkorten. Här kan det finnas modeller med annorlunda kylare eller helt enkelt identiska modeller men med olika klisterlappar på. Några köper in tjänster av andra företag som tillverkar grafikkort åt dem.

Det finns en uppsjö av grafikkort men det är pci-express (pcie) standarden som gäller för i princip alla ny datorsystem. Minnesmängden på grafikkorten varierar men normalt behöver man inte mer än 256 - 512 MB. De flesta högpresterande grafikkort som man använder för att spela datorspel med har idag minst 512 MB minne. Vissa modeller har mer men det är bara något som ger effekt för de allra bästa grafikkorten (dyra modeller) och ifall man använder hög upplösning inklusive bra bildkvalite.

I regel är grafikkortet den absolut viktigaste komponenten för spelprestanda och de som är ute efter något extra måste välja någon av de dyrare modellerna. Det händer dock att billigare modeller faktiskt är bättre då AMD (ATI) och Nvidia brukar ha konkurrerande modeller.


Datorlåda

Det finns en uppsjö av olika datorlådor och de allra flesta har standarden ATX. Sen kan man dela in dessa datorlådor i olika grupperingar efter storlek.

Bigtower (riktigt stora datorlådor)
Miditower (den vanligaste varianten, mellanstorlek)
Minitower (lite mindre datorlåda)

De som vill ha ännu mindre datorer brukar välja formfaktorn Micro-ATX. Det finns dock ännu mindre lådor och moderkort.

När det gäller kylning i datorlådan är det bra om man väljer modeller där man kan montera stora fläktar då dessa kan ge bra luftgenomströmning utan att ljudnivån behöver bli allt för hög. Den vanligaste standarden för lite större fläktar är 120-mm.

 

 


Nätaggregat
Grafikkorten har numera blivit så krävande att de flesta behöver extra strömtillförsel med hjälp av kablar från nätaggregatet. De modeller som har störst effektförbrukning behöver till och med två pcie-strömkontakter. Detta gör att man bör dubbelkolla att nätaggregatet har kablar för dem. Det finns även två olika versioner, 6-pin och 8-pin. En del nätaggregat har dock inga 8-pin-kontakter. Flera butiker har dock adapters man kan köpa.

För enklare system klarar man sig på nätaggregat som inte levererar allt för mycket effekt. Det varierar en hel del men för enklare system bör 350-450 W vara fullt tillräckligt. Kvaliten på nätaggregat kan dock skifta en hel del vilket gör att man bör välja märken som är kända för sin kvalitet. Vi rekommenderar dock att man håller sig till minst 450 W då det är bättre att ha lite marginaler.

System med bra spelprestanda kan kräva en hel del då de bästa grafikkorten kan ha hög effektförbrukning men runt 500 - 650 W bör räcka för de allra flesta. Över 750 W känns i alla fall som helt onödigt om man inte skall ägna sig åt extrem överklockning.

Endast de som verkligen vet med sig att de har kommer att ha en hög effektförbrukning bör skaffa sig de allra dyraste nätaggregaten som kan leverera kring 1000- 1250 W. Den största målgruppen för dessa nätaggregat är nog extrema överklockare, då man genom att höja frekvenserna kan öka effektförbrukningen en hel del.  Målgruppen vill dessutom ha nätaggregat med den högsta kvaliten, men som sagt är inte specifikationen ett bevis på detta utan man bör välja märke med omsorg.