Om det kan sägas vara förhållandevis lätt att leda företag i högkonjunktur ställs det definitivt mycket högre krav på ledarskap i lågkonjunktur.

Vad är allra viktigast att tänka på när man leder ett företag i kristid?

CS riktar frågan till en verklig expert på området, den finländske företagsledaren Staffan Kurtén, grundare av konsultföretaget HRM Partners i Helsingfors. Han har kallats ”Finlands Mr Outplacement” och har mer än 20 års branscherfarenhet. Han har anlitats av hundratals företag som står i begrepp att genomföra nedskärningar.

Kommunikation, dialog och tydlig information är i särklass viktigast för att företaget ska fungera i ett krisläge där det kan bli aktuellt med exempelvis personalnedskärningar.

– Det går inte att kommunicera för mycket i sådana här lägen. Jag har mött människor på hundratals företag under årens lopp. Aldrig har jag upplevt att någon känt sig överinformerad om vad som händer i företaget i nedgång eller kris, säger Staffan Kurtén.

Ju värre problem företaget befinner sig i, desto större blir kravet från medarbetarna på dialog och saklig information. I kristid handlar ledarskap om att vara närvarande och synlig som chef, att befinna sig på plats och vara redo att fatta beslut.

– När det blåser på skutan vill manskapet veta om man kan klara att rida ut stormen och om skepparen är i stånd att fatta de rätta besluten, säger han.

Anders Gustafsson är vd på det svenska outplacementföretaget Antenn. Han är inne på samma linje:

– Den här krisen följer inga tidigare kända mönster. Det skapar givetvis en väldigt stor osäkerhet. Det företagen då bör göra är att kommunicera mer. Annars får man oroliga medarbetare, säger han.

– Vi ser exempel på företagsledningar som i ett osäkert läge helt sluter sig kommunicera eftersom de upplever att de inte har några svar att ge. Men det är alltid mycket bättre att gå ut med vad man faktiskt vet, tillägger Anders Gustafsson.

Staffan Kurtén understryker att den information som ges alltid måste vara korrekt och tydlig.

– Inget svamlande, inga svävande svar som riskerar att feltolkas eller övertolkas. Får man en fråga från medarbetarna som man inte vet svaret på så ska man medge det, säger Staffan Kurtén.

Kommer företaget fram till att personalnedskärningar är oundvikliga måste den processen föregås av en noggrann och detaljerad planeringsfas.

– Man kan naturligtvis fråga sig om det över huvud taget går säga upp folk på ett bra sätt. Men bra i det här sammanhanget betyder inte att medarbetarna står och applåderar åtgärderna. Det betyder snarare att man genomför uppsägningarna på ett sätt som minskar de negativa känslorna och de negativa konsekvenserna så mycket som det bara är möjligt för alla parter, säger Staffan Kurtén.

Hur väl tycker du att företagen lyckas med det?

– Det är väldigt olika. Ibland kan en företagsledning sitta bakom lyckta dörrar och våndas i flera månader men samtidigt hålla god min utåt. När den slutligen tvingas genomföra åtgärder kan allt gå väldigt fort – och när saker och ting går alldeles för fort blir det ofta fel, konstaterar Staffan Kurtén.

När företaget väl har skurit ned är det viktigt att fokusera på återhämtningen för den del av organisationen som finns kvar, understryker han.

– Man måste flytta fokus framåt. Det blir viktigt med målsättningar och visioner för att komma vidare. Alla människor vill ha något att se fram emot. Jag tror också att det är väldigt viktigt att synliggöra de små framstegen: Den här veckan lyckades vi med införsäljningen av det här projektet, säger Staffan Kurtén.

Anders Gustafsson på Antenn säger att en illa genomförd personalneddragning kan försvåra för företaget att komma vidare efteråt.

– Om man sköter nedskärningar respektfullt och professionellt blir det lättare för organisationen att omfokusera och komma igen, säger han.

Jämfört med tidigare lågkonjunkturer har företagen blivit skickligare på att genomföra neddragningar på ett professionellt sätt, anser Staffan Kurtén.

– De har blivit bättre och bättre på att hantera sådana här situationer och är mer måna om sin arbetsgivarimage i dag, säger han.

Det finns även andra skillnader i företagens agerande jämfört med tidigare lågkonjunkturer.

– Det företagen gjorde under lågkonjunkturen på 1990-talet var till stor del att skära bort ett överflöd i verksamheten. Men i dag finns inga överflödiga delar att skära bort, säger han.