Jag har sedan i höstas kört olika betaversioner av Windows 7 på min enkla vita Macbook och det har fungerat över förväntan.

I mitt hushåll har vi inte längre några datorer som kör XP, något som jag sällan saknat förrän jag köpte en billig navigator och märkte att den bara gick att uppgradera via XP-datorer.

För den majoritet av företag som valt Vista kan kompatibilitetsproblem av det slaget vara förödande och särskilt då om det handlar om verksamhetskritiska program.

Microsofts lösning på detta är att ge bort en gratislicens på XP till alla som köper proffsversionerna av Windows 7. Med lanseringskandidaten av det operativsystemet kommer även en betaversion av Virtual PC där det är betydligt lättare än förut att köra programmen virtuellt.

För att det hela ska fungera måste man, åtminstone i mitt fall, ladda ner både den 445 MB stora filen Windows XP Mode och sedan även den betydligt mindre betaversionen av Windows Virtual PC.

Trots att det enligt Microsofts anvisningar krävs aktivering av de virtuella funktionerna i bios rullade allt på automatiskt även på en Macbook som inte ens har bios.

Det första meddelande som dyker upp när man startar XP är att datorn kan vara utsatt för risk eftersom den saknar virusskydd. Så då är det bara att snabbt ladda ner Avast eller något annat gratisprogram.

En lustig detalj som jag noterar är att Microsoft inte brytt sig om att köra in de senaste versionerna av programmen som ingår i XP. Det gäller exempelvis Internet Explorer som ju finns i version 8 men här man nöjer sig med version 6.

Allt sådant rullas dock inte första gången man genomför Windows Update.

Sedan är det bara att installera XP-program på vanligt sätt men givetvis kan man inte räkna med att få lika snabb respons som om man kör programmen på det traditionella viset. Det gäller särskilt spel och andra grafikkrävande program.

På min dator har jag dessutom bara 2,5 GB minne, men turligt nog en processor med dubbla kärnor. Det innebär att jag utan problem kan skriva denna artikel i Lotus Notes som är installerat på Windows 7 medan XP uppdateras i ett separat fönster.

En annan sak som man bör kolla innan man ger sig på att installera XP virtuellt är om processorn stöder ”XP mode”. Som tur är har både Intel och AMD färdigställt nerladdningsbara verktyg som kollar detta automatiskt.

Sammanfattningsvis kan sägas att Microsofts XP mode med tillhörande Virtual PC och XP-licens möjligen kan uppfattas som ett desperat drag för att få fart på tveksamma företag som inte gärna lämnar ett välbeprövat operativsystem.

Men det är onekligen smidigt att jobba med två versioner av Windows samtidigt och att det hela fungerar på en relativt enkel, bärbar Mac bådar gott för framtiden.

Som fotnot kan jag nämna att jag fortfarande inte lyckats uppgradera navigatorn Mio C220. Hur jag än försöker fungerar inte programmen som de ska och det beror inte på att de körs virtuellt. Inte heller på min XP-dator på jobbet går detta problem att lösa vilket jag kanske återkommer till i ett senare test.