Tvisten har stått mellan advokat Nils Gårder och Stockholms universitet, där den förstnämnda alltså gått segrande ur striden. Och eftersom regeringsrättens domar är prejudicerande kan domen få långtgående konsekvenser för hela offentlig sektors möjligheter att behålla källkoden till sina databaser eller webbmotorer.

Ser ett scenario
– RFV är allmänt erkända för en mycket avancerad och väl fungerande webbplats och dess tillhörande webbmotor. Nu ser jag ett scenario där företag som har behov av en riktigt bra webbmotor kan hävda att man ska få tillgång till RFVs motor. Och det är bara ett exempel, säger IT-rättsexperten LenaKim Archtaedius Svenungsson.

Kommersiella ändamål
Stockholms universitet försökte hävda att databasen ska användas för kommersiella ändamål, men samtidigt bakband universitet sig självt genom att hävda att universitet endast sålt vidare databasen till andra universitet för att hämta hem utvecklingskostnaden.

Och därmed gick regeringsrätten på Nils Gårders linje. Den vinnande parten får allt godis: alltifrån dokumentationen av databasstrukturen och samtliga tabeller till kolumnrubriker, databasdiagram och själva källkoden.

– Jag tycker att regeringsrätten har tagit rätt beslut. Stockholms universitet var klantigt när man hävdade sekretess av kommersiella skäl och samtidigt inte levde upp till dem, säger LenaKim Archtaedius Svenungsson.

Fyra miljoner kronor
Stockholms universitet har lagt cirka fyra miljoner kronor på att utveckla databassystemet.
– Man borde sagt att man verkligen tänker sälja produkten vidare och hävda att universitetet ska ta patent på den, säger LenaKim Archtaedius Svenungsson.