Ingen har kunnat undgå att märka att vindkraften byggs ut kraftigt i landet. Även i övriga Europa pågår en kraftig utbyggnad. Utbyggnaden är en del i arbetet att minska klimatpåverkan.

Produktionen av el i vindkraftverken bidrar nämligen inte till klimatförändringen. Tanken är att en ökad elproduktion i vindkraftverk ska leda till en minskad produktion av mindre klimatvänlig el, till exempel el producerad i kolkraftverk.

Vad som inte är särskilt uppmärksammat är att den svenska vindkraften indirekt kan få negativ effekt på klimatet. Anledningen är att det i dag är oklart om befintlig klimatvänlig elproduktion i framför allt vattenkraftverk och kärnkraftverk räcker till när vindkraftverken på grund av för lite vind, eller undantagsvis på grund av för kraftig vind, inte kan producera el. Risken finns att vi blir beroende av el producerad på ett icke klimatvänligt sätt.

Än så länge står de svenska vindkraftverken för endast en liten del av landets elproduktion. Årsproduktionen ligger något över 1 TWh. Nästan all el produceras i vattenkraftverk (51-78 TWh/år) och kärnkraftverk (55-75 TWh/år). Utbyggnaden av vindkraft kommer dock att fortsätta. Riksdagen har tidigare beslutat ett planeringsmål för vindkraft på 10 TWh/år till 2015. I den nyligen lagda energipropositionen har regeringen föreslagit ett planeringsmål om 30 TWh/år till 2020.

Ett ökat beroende av vindkraft kräver alltså alternativ elproduktion när vindkraften inte kan användas. El förbrukas i samma stund som den produceras. Elförbrukningen är dock densamma oavsett om det blåser eller inte. När det inte blåser kan inte vindkraften användas, vilket innebär att andra energikällor då måste användas i större utsträckning. Man brukar tala om att vindkraften kräver reglerkraft. Reglerkraften ska löpande balansera den samlade elproduktionen mot den varierande elförbrukningen.

Av säkerhetsskäl kan inte kärnkraften användas som reglerkraft. Miljömässiga och tekniska skäl gör att inte heller kraftvärmeverk, kondenskraftverk eller gasturbinanläggningar är lämpliga som reglerkraft. Det finns i dag i Sverige ingen annan hållbar reglerkraft än vattenkraften. Vattenkraften är lyckligtvis en utmärkt reglerkraftkälla, eftersom den är lagringsbar och reglerbar.

Redan nu, utan någon större elproduktion genom vindkraft, används vattenkraften i stor utsträckning som reglerkälla. Elförbrukningen varierar nämligen över dygnet och veckan. Dessutom kan till exempel tillfälliga stopp av kärnkraftsreaktorer göra att vattenkraften måste användas mer. Med nuvarande utformning av de svenska vattenkraftverken och regleringsdammarna och med nu gällande vattendomar kan antagligen vattenkraftens regleringsförmåga ökas endast marginellt.

Det ökade behovet av vattenkraft som reglerkraft sammanfaller dock turligt nog med att den svenska vattenkraften befinner sig i ett omfattande renoverings- och uppgraderingsskede. Det är därför aktuellt med omprövning av många vattendomar.

Det är viktigt att tänka på att vi inte lever i ett slutet elsystem i Sverige. Europas elnät blir mer och mer sammanlänkat. Hela tiden importerar eller exporterar vi el till och från landet. Elproduktion runt om i Europa och övriga världen är tyvärr en starkt bidragande orsak till den pågående klimatförändringen. Mycket el produceras vid värmekraftverk där det eldas med kol.

Vattenkraften och vindkraften bidrar inte till klimatförändringen. Ett sätt att hejda klimatförändringen är därför att en större andel av världens el produceras i vattenkraft- och vindkraftverk. Här kan Sverige ha en viktig roll, med landets väl utbyggda vattenkraft.

Vattenkraften har alltså en positiv effekt på miljön, när man har klimatförändringsproblematiken som utgångspunkt. Självklart har vattenkraften även en negativ effekt på miljön, genom att vattendrag stängs av. Detta påverkar t.ex. vandrande fisk som öring och ål. Även påverkan på andra arter, såsom flodpärlmusslan, är stor.

Under senare tid har en ny konflikt seglat upp mellan olika miljöintressen. Man kan säga att den globala miljön står mot den lokala miljön. Det globala problemet med klimatförändringen motverkas av att vattenkraft används i stället för fossila bränslen. Samtidigt innebär utbyggnad av vattenkraft att den lokala miljön försämras. Egentligen är det förenklat att tala om global miljö och lokal miljö. Klimatförändringen kan naturligtvis innebära stora konsekvenser för den lokala miljön. Vidare är det inte bara lokal miljö som skadas av vattenkraften. Med ålen i åtanke kan man säga att avstängda vattendrag påverkar miljön ända borta i Sargassohavet.

Miljöprocessutredningen har överlämnat delbetänkandet Vattenverksamhet (SOU 2009:42) till miljöminister Andreas Carlgren. Uppdraget har varit att se över miljöbalkens bestämmelser om vattenverksamhet. Detta har utredningen gjort utifrån flera aspekter. En av dessa har varit att gynna den svenska vattenkraftproduktionen.

Enligt Miljöprocessutredningens direktiv ska en hög produktionskapacitet främjas i vattenkraftverken. Detta ska dock enligt direktiven ske utan att undergräva arbetet med att nå miljömålen eller att beakta fiskeintresset. Båda miljöintressena ska alltså tillgodoses.

Miljöprocessutredningen har i denna del haft ett svårt uppdrag. Vattnet kan inte samtidigt gå genom vattenkraftverkets turbiner och i en fisktrappa eller ett omlöp. Ökad produktion av vattenkraft får negativa konsekvenser för miljömålet Levande sjöar och vattendrag och för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv. Det kan dessutom vara svårt att förena en ökad vattenkraftproduktion med vissa EG-författningar, främst EG:s ramdirektiv för vatten och EG:s förordning om ål.

Utredningen föreslår att Energimyndigheten ska peka ut områden som är av riksintresse för energiproduktion genom vattenkraft. Redan nu finns i miljöbalken ett system där olika myndigheter har i uppdrag att peka ut områden som riksintresse för olika ändamål. Vilka områden som pekats ut för olika ändamål har sedan betydelse vid olika prövningar enligt miljöbalken och andra lagar, till exempel tillståndsprövning av vattenkraftverk. Redan nu har Energimyndigheten i uppdrag att peka ut områden av riksintresse för energiproduktion. Energimyndigheten har dock inte gjort några sådana utpekanden avseende vattenkraft, eftersom det inte har ansetts aktuellt att bygga ut ytterligare vattenkraft i nämnvärd utsträckning.

Miljöprocessutredningen finner nu att sådana utpekanden ändå ska ske. Även om det inte kommer att bli fråga om någon större utbyggnad av orörda vattendrag, är det dock aktuellt med ombyggnader av befintliga vattenkraftverk. Vid sådana omprövningar kommer ett utpekande av området som riksintresse för vattenkraftproduktion att vara av stor betydelse.

Utredningens förslag att peka ut områden som riksintresse för energiproduktion genom vattenkraft är viktigt. Om det är tillräckligt för att tillgodose det framtida behovet av vattenkraft som reglerkraft till vindkraften vet ingen. En försiktig gissning är dock att detta inte räcker. Reglerbehovet för vindkraften är ju mycket stort.

Utredningen har övervägt även andra sätt att främja vattenkraftproduktionen, men ratat dessa eftersom de strider mot utredningens direktiv. De negativa effekterna blir nämligen för stora för de motstående intressena. Det finns naturligtvis många sätt att främja vattenkraftproduktion, men problemet är att dessa går ut över det som förenklat uttryckt kan kallas för den lokala miljön. Utredningen har inte kunnat lösa denna problematik på det halvår som utredningen haft på sig.

En omfattande utbyggnad pågår av vindkraften. Regleringsbehovet är inte löst. Det brådskar att hitta en lösning. Utredningen menar att frågan om hur produktionskapaciteten i vattenkraftverken ska främjas måste utredas vidare. I en sådan utredning måste en grundlig analys göras av reglerbehovets storlek. Vi vet att det är stort men inte hur stort det är. Vidare måste det analyseras i vilken utsträckning svensk vattenkraft kan användas ytterligare som reglerkraft.

Om inte reglerbehovet blir löst, finns det en tydlig risk för att den klimatvänliga vindkraften inte blir så klimatvänlig. Om elen när vindsnurrorna står still kommer att produceras i kontinentens kolkraftverk har vi inte vunnit något på vindkraftsutbyggnaden. Det brådskar att stoppa klimatförändringen. Det brådskar därför även att lösa vindkraftens reglerbehov.

Lars Holmgård, särskild utredare i Miljöprocessutredningen
Peter Ardö och Annika Sandersnäs Heijman, sekreterare i utredningen.