– Det började när Kronofogden lösgjordes ur Skatteverket och blev en egen myndighet. Regeringen gjorde klart att den nya myndigheten inte borde bygga upp en egen intern organisation, berättar Stefan Bergmark, chef för den gemensamma enheten Verksamhetsstöd.


Nytt sätt att tänka. ”Det vi arbetar mest med att få organisationen att lära sig att tänka affärsinriktat”, säger Stefan Bergmark, som är chef för enheten Verksamhetsstöd.

Sedan årsskiftet har hans enhet kopplats loss och är inte längre anslagsstyrd. I stället leds den av en styrelse med representanter från de båda myndigheterna och är intäktsbaserad. Allt för att så långt som möjligt efterlikna en kommersiell aktör.

– Myndigheterna beställer det de vill ha av oss. Vi prissätter tjänsterna och ska se till att det går runt. Dessutom har vi ett rationaliseringskrav på oss vilket innebär att vi ska ha pressat priserna, säger han.

Han har satt ett mål för sin organisation om att kunna minska de totala it-kostnaderna för de två myndigheterna med 20 procent på tre år. I dag ligger den på runt 1,5 miljarder så det handlar om stora pengar – speciellt med tanke på att organisationen redan sparat cirka 20 procent mellan 2006 och 2008.

Verksamhetsstödet han har ansvar för innefattar förutom it även administration och internservice, alltså sådant som lönehantering, vaktmästeri, inköp och städning. När det gäller lönehantering är även Lantmäteriverket en kund.

– De hörde av sig och ville köpa tjänster från oss. Det finns överhuvudtaget mycket intresse för vår modell, men för närvarande har vi inga planer på att utöka den.

Trots att it-verksamheten bara servar två myndigheter är den komplex eftersom den ska fungera för två helt olika typer av verksamheter.

– Skatteverkets verksamhet är närmast att likna vid en banks med enorma transaktionsströmmar. Kronofogden däremot är mycket mer processtyrd och kanske mer som en revisionsfirma.

Stefan Bergmarks organisation sköter inte bara den löpande driften och supporten utan även utvecklingsarbetet. Ibland beställer myndigheterna helt enkelt vad de vill ha, men ibland blandas Verksamhetsstöd in i diskussionen tidigare.

– Vi är också proaktiva. Vi kan komma med förslag – till exempel om vi ser att en viss färdigutvecklad applikation för inkomstdeklaration kan användas för företagsdeklaration också, säger han.

Den nya enheten sköts så affärsmässigt som möjligt, men vad händer då om den inte lyckas leverera – den har ju ingen konkurrens?

Viten är ett sätt, konstaterar Stefan Bergmark.

– Nackdelen är att eftersom Verksamhetsstöd i grunden ägs av de två myndigheterna blir det till sist de som betalar vitet till sig själva. Men man ska inte glömma att det är tufft för en verksamhet och inte minst för dess chef att få vite. Så det kan ändå vara effektivt.

Ett mål för enheten är också att bli konkurrenskraftig på en kommersiell marknad.

– Jag vet inte om marknadsaktörer kommer att släppas in. Jag kan inte besluta om det, men ser det inte alls som omöjligt. Vi prövar också varje verksamhetsdel mot sourcingalternativ.

De anställda som har flyttat med till den självständiga enheten har varit med om en stor omorganisation – men förändringen har gått bra, tycker Stefan Bergmark.

– Många tycker att det är spännande. Det svåra är att förändra sitt tänkande så att det blir mer affärsinriktat. Det är det vi jobbar på att få in i vår organisation nu.

It-sidan växer för att klara alla beställningar som Skatteverket och Kronofogden gör.

– Vi anställer. Mest personer i ledningspositioner: projektledare, systemarkitekter och liknande.