Regeringsrätten beslutade idag att inte ta upp frågan om ip-nummer är att betrakta som personuppgifter. Det efter en lång rad överklaganden av Datainspektionens ursprungliga beslut från år 2005.

Beskedet hyllas idag som ett hårt slag mot Antipiratbyrån, vars verksamhet i stort handlar om bevisinsamling mot misstänkta fildelare i form av ip-nummer.

Men sanningen är att regeringsrättens beslut med största sannolikhet inte påverkar Antipiratbyråns verksamhet över huvud taget. Sedan Datainspektionen beslutade att ip-nummer är att betrakta som personuppgifter har Antipiratbyråns verksamhet lutat sig mot ett undantag, som ger dem rätt att samla in uppgifterna ändå. Undantaget löpte ut den 31 mars i år, i samband med att EUs omstridda Ipred-direktiv infördes i svensk lag.

Enligt Jonas Agnvall, jurist på Datainspektionen, innebär Ipred att svensk upphovsrättslagstiftning nu tillåter Antipiratbyråns verksamhet. Det påpekas uttrycklingen i den nya lagtexten (se faktaruta).

– Tidigare, innan Ipred, behövde Antipiratbyrån vårt undantag. Jag har inte granskat Ipred i detalj än, men uppfattningen är att med Ipredlagen behöver man inte längre något undantag, säger Jonas Agnvall.

Beslutet innebär däremot klarhet i frågan om ip-nummer är att betrakta som personuppgifter eller ej, vilket välkomnas av Datainspektionen. Det innebär att myndigheten nu kan gå vidare och börja detaljgranska vad Ipred-direktivet betyder för svensk lagstiftning, integritets- och nätfrågor. Det arbetet påbörjas efter sommaren.

– Vi kommer att följa upp det här under hösten, undersöka hur Ipred påverkar lagstiftningen och granska Antipiratbyrån och Ifpis behandling av de här uppgifterna. Det kan vi göra i och med att det nu står klart att ip-nummer är att betrakta som personuppgifter, fortsätter Jonas Agnvall.