Regeringen måste ta fram en nationell it-strategi och en långsiktig plan för it-infrastrukturen. Det kravet ställer nu allt fler tunga aktörer i It-Sverige, bland dem Post- och telestyrelsen, Globaliseringsrådet och IT & Telekomföretagen.

Starkaste pådrivaren är PTS, som i flera års tid upprepade gånger pekat på behovet av en nationell vision och målsättning, med Sveriges internationella konkurrenskraft i fokus – senast i en rapport till regeringen i somras.

– Ser man till infrastrukturområdet finns flera bra lokala initiativ, men it har blivit en så viktig del av samhället att det är viktigt att ha en nationell ambitionsnivå. Vi ser att en rad andra länder har tagit sådana initativ, säger David Troëng, chef för PTS konkurrensavdelning.

För att Sverige ska kunna ligga i framkant vill PTS att it-strategin i likhet med i flera andra länder tar avstamp i vad vi ska använda it till i stället för att fastna i en megabitdebatt. Den politiska ambitionen bör utgå från företagens, medborgarnas och det offentligas framtida användning av it.

– Då kan man komma ifrån den infekterade frågan om minimihastigheter, säger David Troëng.

Mikael von Otter, näringspolitisk expert på IT & Telekomföretagen, instämmer i kraven och ser PTS agerande som ett bevis på att politikerna hamnat i bakvattnet.

– Det är frapperande att regeringens egen myndighet driver regeringen framför sig, säger Mikael von Otter.

– De senaste tre fyra åren har väldigt lite hänt. Det beror på att det inte finns någon strategi från det politiska systemet. Finns det ingen strategi finns det heller inga mål.


Under tryck. PTS, Globaliseringsrådet och branschorganisationen IT & Telekomföretagen efterfrågar alla en nationell it-strategi. Nu ökar pressen på it-minister Åsa Torstensson att ta fram en plan med mätbara mål.

IT & Telekomföretagen efterlyser en bred uppdatering av it-politiken, där regeringen formulerar spelreglerna och talar om i vilken riktning och inom vilka områden it ska påverka samhällsutvecklingen. Det skulle kunna bryta den handlingsförlamning som branschorganisationen ser bland marknadens aktörer.

– Det är inte en fråga om pengar, det som behövs är framför allt en viljeinriktning och ett visionärt tänkande. Det skulle låta näringslivet återfå sin förtröstan på att det finns affärer att göra, säger Mikael von Otter.

Han ser flera orsaker till att frågan nu måste upp på dagordningen.

– För det första är det ett demokratiskt problem när upp emot två miljoner svenskar inte använder internet. För det andra tappar Sverige sin position i den globala konkurrensen. För det tredje finns det oerhört viktiga områden där it kan vara ett verktyg, som klimatfrågan och vår demografi, där vi inte har tid att vänta, säger Mikael von Otter.

På näringsdepartmentet ligger fokus just nu på EU-ordförandeskapet och Sveriges planerade initiativ till EU:s framtida it-politik. Tjänstemännens förhoppning är att det sedan kan bli en plattform också för en nationell it-politik.

De förhoppningarna delar IT & Telekomföretagen.

– Jag ser ordförandeskapet som en möjlighet, och vi tänker också spinna vidare på detta efter EU-hösten, säger Mikael von Otter.