I våras bytte .SE affärsmodell. För dig som sajtägare innebär det att om ditt webbhotell är ackrediterad återförsäljare, så kallad registrar, så behöver du inte längre vara kund hos .SE. Du kan alltså vända dig direkt till ditt webbhotell oavsett om det handlar om traditionella webbhotellsfrågor eller om domänärenden, och det är också ditt webbhotell som sköter all fakturering.

Nästan alla de stora svenska webbhotellen är idag registrarer, men för den som fortfarande vill vara kund hos .SE så har de också en egen registrar som heter .SE Direkt.

Bör jag först boka min se-domän hos .SE och därefter köpa utrymme på ett webbhotell, eller ska jag köpa både domän och utrymme direkt av webbhotellet?


Johannes Eriksson, registry manager på webbhotellet Crystone

– Som jag ser det finns det bara fördelar med att få allt samlat hos en och samma leverantör om du har den chansen, säger Johannes Eriksson som har många år i webbhotells- och domänbranschen bakom sig, bland annat inom Stiftelsen för Internetinfrastruktur. Nu jobbar han som registry manager på Crystone.

– Det blir lättare att få en överblick, och de allra flesta webbhotell har lite lägre pris på se-domäner än vad .SE Direkt har. Dessutom kan webbhotellet hjälpa dig med till exempel com/net/org-registreringar, vilket inte .SE Direkt kan.

Finns det inga argument alls för att ändå ”stanna kvar” hos .SE Direkt?
– Jo, myndigheter och andra organisationer där upphandlingar står i vägen för ett snabbt och enkelt byte kanske kan tjäna på att fortsätta hos .SE. Och om du enbart behöver en enda se-domän så spelar det inte så stor roll om du är kund hos .SE Direkt eller hos någon annan registrar.

Vad är det för skillnad på ombud och registrar?
– I den nya affärsmodellen är det egentligen samma sak, även om alla ombud ännu inte blivit godkända registrarer. Begreppet se-ombud är alltså på väg att försvinna. De ombud som valt att inte bli registrarer kallar sig fortfarande ombud till och med den 31 december då det enbart kommer att finnas registrarer under .SE.

Vad är annars de vanligaste frågorna från webbhotellens kunder angående domännamn?
– Att ett domännamn är helt separerat från övriga tjänster, som e-post och webbhotell, är något som många inte är medvetna om, vilket kan ställa till problem när det gäller förnyelser.

– Sen skiljer sig domännamnsproblematiken ganska radikalt beroende på storlek samt typ av företag.

– I ett större företag där uppköp av andra företag skett historiskt, är det lätt att företaget under åren samlat på sig ganska många olika domäner, som registrerats av olika personer i olika delar av organisationen. Detta leder ofta till att domännamnen glöms bort och när det sedan är dags att förnya domänerna så förfaller de till följd av att adressändringar/ägarbyten inte har skett. I värsta fall registreras domännamnet av någon annan.

Hur undviker man ett sådant scenario?
– Ett tips är att konsekvent använda en och samma e-postadress för registrering av domäner. Ett vanligt misstag är att personen som registrerar domänen anger sin egen personliga e-postadress. Det fungerar ju bra så länge personen i fråga är kvar på företaget men när denna person slutar så kan det ofta bli problem.

– E-postadressen bör heller inte tillhöra den domän man registrerat. Exempel: Registrerar jag bossesbilhall.com ska jag inte använda info@bossesbilhall.com som e-postadress då denna mejladress kommer sluta fungera om jag missar en förnyelse av domänen.
Om mitt företag registrerar en domän genom ett webbotell, vem blir då ägare av domännamnet?

– De problem som för ett antal år sedan fanns med företag som registrerade domäner på sig själva istället för på kunden är nu i princip borta. Alla seriösa aktörer registrerar domännamnen med respektive kund som innehavare.

– Däremot finns det andra typer av oseriösa aktörer i domän- och webbhotellsbran-schen. De vanligaste är de som ringer upp företag och erbjuder dem att registrera domäner under andra toppdomäner, ofta under stark tidspress. De säger att de fått in en förfrågan på en registrering från en annan person eller företag och att de först vill kontrollera med företaget de ringer upp om inte de vill ha domänen då de redan äger den under exempelvis .se. Priserna för en sådan registrering är oftast betydligt högre än om man skulle vända sig till en seriös aktör.

– Och så finns det andra skojare som dammsuger de så kallade whois-databaserna efter domännamn som kommer att gå ut och skickar således ut fakturor som avser förnyelse av domänen till företagen/privatpersonerna. Dessa bluffakturor ska självklart inte betalas.

– Kom ihåg att förnyelsen av domänen alltid sker av det företag du köpt domänen av om du inte medvetet gjort en flytt till någon annan leverantör efter att registreringen skett, säger Johannes Eriksson.