Om staten ökar sin it-outsourcing blir effekten en bättre harmonisering mellan myndigheterna, lägre kostnader och högre produktivitet. Därför bör statsförvaltningens externa inköp av it-tjänster växa från dagens 12 procent till 30 procent 2014.

Det är ett av förslagen som E-delegationen väntas presentera i sitt betänkande den 30 september, visar ett strategiutkast som CS tagit del av.

Statens it-kostnader kan uppgå till så mycket som 18 miljarder enligt Riksrevisionen. Om de externa inköpen ska vara 30 procent av totalkostnaden innebär det att myndigheterna om fyra år köper it-tjänster för 5,4 miljarder kronor årligen – att jämföra med 2,2 miljarder med dagens grad av outsourcing.

Leverantörerna får då alltså slåss om ytterligare 3,2 miljarder skattekronor per år.

Det finns flera skäl till att staten bör öka sin it-outsourcing, enligt E-delegationen. En viktig faktor är de stora pensionsavgångar som sker från 2011.

Det väntas bli svårt att rekrytera ersättare, särskilt i utlokaliserade myndigheter och i myndigheter som är beroende av äldre teknik.

De flesta myndigheter saknar också strategier för försörjning av it-tjänster. Det innebär att de täcker upp så brett som möjligt med intern kompetens och sedan fyller på med resurskonsulter.

Det har även inneburit fördelar i form av kontinuitet och god förståelse för verksamheten. E-delegationen föreslår att alla myndigheter åläggs att ta fram en it-sourcingstrategi som visar hur försörjningen av it-tjänster ska se ut och varför.

Ett första steg mot ökad outsourcing blir Kammarkollegiets ramavtal för drifttjänster som ska tecknas nästa år. Därefter är förhoppningen att ramavtal för helhetsåtaganden inom it-utveckling och applikationsförvaltning ska kunna upphandlas inom ett till två år.

E-delegationen konstaterar att nuvarande situation på utvecklingssidan, med stor användning av resurskonsulter och få köp av helhetsprojekt, är förhållandevis dyrt och lägger all risk på myndigheterna.

Vid sidan om detta föreslås att de myndigheter som i dag har stora gemensamma it-stödfunktioner ska erbjuda tjänster till fler myndigheter. Det gäller Banverket, Försvarsmakten, Försäkringskassan, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket och länsstyrelserna. De ska åläggas att ta fram en ”marknadsplan”, inklusive en tjänstekatalog, och konkretisera vad de kan erbjuda andra myndigheter.

Det handlar i första hand om tjänster som mer är relaterade till myndigheternas kärnverksamhet än till it-drift. Det kan också handla om integrerade it-tjänster i ”ändamålsenliga paket”.