I april tappade EU-kommissionen tålamodet och drog Sverige inför EG-domstolen sedan datalagringsdirektivet gång på gång skjutits på framtiden. På UD finns i dag inget hopp om att slippa undan en prickning. Domen väntas falla redan under hösten, mitt under Sveriges EU-ordförandeskap som pågår fram till årsskiftet.

– Vi har medgett talan så vi kommer att bli fällda, konstaterar Adrian Engman, rättssakkunnig på UD.

I somras skickade Sverige sitt svar till domstolen och lade sig i princip platt inför anklagelserna. Där uppgav regeringen att lagen skulle vara införd den 1 april 2010, ett löfte som regeringen av allt att döma nu kommer bryta.

Därmed är korrespondensen avklarad och någon förhandling kommer troligtvis inte hållas.

När regeringen nu gör klart att lagen försenas ytterligare ökar risken för att Sverige dessutom åker på ett rejält skadestånd. Så snart domen har fallit kan pappersexercisen dra igång, och senast i februari väntas ett sådant krav nå EG-domstolen. Vid det laget kommer Sverige ha en lång väg kvar till en färdig lag.

Det minsta möjliga skadeståndet är på 27 miljoner kronor, men sannolikt kommer det röra sig om större summor än så.

– Så snart vi har genomfört direktivet kan kommissionen återkalla sin talan. Men när en talan om skadestånd har hamnat i domstolen är det svårare, säger Adrian Engman-

Hur stort skadeståndet blir beror på flera saker, till exempel medlemslandets storlek och hur lång förseningen är.

Datalagringsdirektivet skulle ha varit infört i svensk lag i september 2007.