Från att ha varit en ickefråga i Sverige hettar nu debatten kring nätneutralitet till. Frågan diskuteras på näringsdepartementet, bland nätaktivister och av utredare på Post- och telestyrelsen.

En av internets grundprinciper står på spel: att alla anslutna ska kunna kommunicera med vem som helst på vilket sätt som helst så länge det inte skadar nätverket. En operatör ska förmedla data neutralt, inte välja vad abonnenten ska ta del av, säger förespråkarna för neutraliteten.

Nu höjs röster för reglering som ska skydda den principen, samtidigt som andra varnar för att sådana ingrepp sätter käppar i hjulet för investeringar och för nätets utveckling.

Kravet på neutralitet kommer både från USAs motsvarighet till PTS och från innehållsjättar som Google. I Sverige är det främst grupper av nätaktivister som har fått upp frågan på agendan, inte minst i samband med debatten om EUs telekompaket tidigare i år.

– Internet växte fram som ett öppet nätverk och måste få fortsätta vara det, säger Karin Ajaxon.

Hon representerar Juliagruppen, en ideell organisation som har fått infrastrukturminister Åsa Torstenssons öra. Gruppen bjöds in när nätneutralitet i förra veckan debatterades på näringsdepartementet.

En rakt motsatt uppfattning förs fram av Johnny Munkhammar, forskningschef på European Enterprise Institute, med bakgrund på Svenskt Näringsliv och den marknadsliberala tankesmedjan Timbro.

– It-sektorn har varit enormt dynamisk och extremt innovativ. Ska den fortsätta vara det så måste ekonomin få präglas av stor frihet, säger han.

Att kräva nätneutralitet av operatörer liknar han vid att posten skulle leverera vilka paket som helst till samma porto. Det skulle hota utbyggnaden av bredband, tror han.

Patrik Fältström, internetexpert på Cisco och regerings rådgivare i it-frågor, ser sig själv som en vän av nätneutralitet, men varnar för att reglering kan få farliga konsekvenser om den utformas så att en operatör inte får prioritera viss internettrafik framför annan.

– En kund kan till exempel ha intresse av att telefoni prioriteras över fildelning, säger han.

I stället för reglering vill han se transparens, att operatörer åtar sig att öppet berätta om servicenivåer och eventuella inskränkningar i trafiken.

Behovet kanske inte framstår som akut i dag, men just därför är detta rätt tid, anser han.

– Vi kommer inte kunna prata om det den dag det verkligen behövs, säger han.

Näringsdepartementet förde redan för två år sedan samtal med Sveriges största operatörer om en kvalitetsmärkning av bredband. Då hördes positiva toner från branschen, men än så länge lyser en bredbandsmärkning med sin frånvaro.