Hela 45 procent av svenskarna har ingen aning om hur de känner igen en falsk sida på internet vars syfte är att stjäla bankuppgifter och lösenord för ekonomisk brottslighet. Det uppger It-säkerhetsföretaget F-Secure, som granskat vilken effekt medias rapportering om nätbedrägerier haft på svenska internetanvändare.

Även om många enligt undersökningen uppges vara försiktiga när det gäller att ladda ner kod, kvarstår en oförmåga att kunna avgöra om en sajt är äkta eller falsk. Osäkerheten kan innebära att användare luras att fylla i känsliga uppgifter på preparerade sajter, som sedan utnyttjas av cyberkriminella för ekonomisk vinning, varnar företaget. Just nätbedrägerier är en form av brottslighet som visat sig vara populär under andra halvan av 2009.

– När vi summerade året så här långt upptäckte vi att nätbedrägerier har utnyttjats flitigt under sommaren och hösten, framför allt på webbsidor som handlar om nyligen avlidna kändisar. Webbsidorna har sedan sökordsoptimerats så att de har hamnat högt upp hos sökmotorerna, säger Johan Jarl, säkerhetsexpert på F-Secure.

Okunskap finns också om vilka angreppstekniker som används idag. Ungefär var tredje tillfrågad har sagt sig vara osäker på huruvida en webbsida kan infektera datorn med skadlig kod utan att man laddar ner något.

På den positiva sidan är svensken samtidigt försiktig med att ladda ner material som är gratis, 65 procent gör det aldrig eller nästan aldrig.

För att undvika att falla offer för nätbedrägeri rekommenderar F-Secure att man tänker på följande:

  • Microsoft, din bank, Facebook eller MySpace kommer inte att skicka e-post till dig om att de ändrat inloggningssystem och be dig skicka uppgifter
  • Dina vänner skickar oftast inte e-post på engelska (till din e-post eller via Facebook) som är skrivna på dålig engelska eller på annat sätt ser konstiga ut, typ ”WOW video”. Står det dessutom något om att du är med i videon ska du verkligen dra öronen åt dig
  • Du vinner oftast inte stora vinster utan att ens ha varit med i ett lotteri
  • Människor som varit med om traumatiska händelser, exempelvis varit tvungna att gå i landsflykt och lämna kvar alla sina pengar, har oftast inte din e-postadress
  • Om du har klickat på en länk som leder till en sajt som ser ut som Youtube men har en snarlik webbadress, klicka inte på länken i spelaren när videoklippet inte går igång

Företaget erbjuder även en gratistjänst, F-Secure Browsing Protection, där man kan kontrollera huruvida en sajt är säker eller inte.