Det investeras redan hundratals miljarder världen över på robotar. Robotar förutspås bli nästa stora världsindustri i dagsläget strider forskare och företag från tre länder, USA, Japan och Sydkorea om tätpositionen.

Sydkorea är mest intressant ur prylnördens synvinkel, landets informationsdepartement har satt som mål att år 2020 ska varje sydkoreanskt hem ha en robot. Förutom det så planerar landet flera robotstäder inom en snar framtid, i Incheon (förstad till Söul) bygger man just nu en anläggning för 660 miljoner dollar. Tanken är att den ska öppna 2012 och årligen locka runt tre miljoner besökare.

– Jag var där för inte alltför länge sedan och fick det beskrivet av Incheons borgmästare, säger Mattias Wahde, robotforskare vid Chalmers.

– Det ska vara något sorts nöjesfält som ska illustrera för allmänheten vad som är state of the art inom robotar för tillfället. Incheon Robot Land är väldigt intressant och det vore bra om något sånt hände i Sverige, men det beror mycket på industrin.



Slavarbete, sex och sport
Dagens mest avancerade humanoidrobotar kan gå, känna igen ansikten, lyssna på människor och svara med hjälp av talsyntes och gester. Fast det är ingen smidig gång och Rain Man framstår som utåtriktad i jämförelse.

När det gäller framtiden så är forskare och experter ofta försiktiga, för att drömma sig bort får man titta på science fiction. Robotiken eller vetenskapen om robotar är dock ett undantag, många tror att Star Wars-robotarna bara är 30-40 år bort. De autonoma robotarna ska då kunna diska, fixa tvätten, hämta en kopp kaffe eller hitta den där laptopladdaren vi alltid slarvar bort, helt enkelt fungera som det ordet robot betyder, slav.

Britten David Levy, affärsman med stor kunskap om artificiell intelligens, sticker ut hakan allra längst. Levy tror inte bara att vi människor kommer att ha robotbetjänter hemma, nej, han förutspår att äktenskap och sex mellan människor och robotar är vanligt år 2050.

– Jag tänker på humanoidrobotar som förutom att ha armar, ben och ett huvud även har könsorgan i mänsklig storlek. Ända sedan 1800-talet har det tillverkats artificiella vaginor och hela artificiella kroppar, designade att fungera som substitut för kvinnliga könsorgan som därmed kan användas för sexuellt umgänge.

- Sexrobotarna som jag föreställer mig kommer givetvis använda sig av teknologi från 2000-talet snarare än från 1800-talet, men grundidén är densamma, säger David Levy i en intervju med About.com



År 2050 sker också en annan milstolpe om man vågar vara optimistisk. Sedan 1993 tävlar autonoma robotar mot varandra i fotbollstävlingen Robocup. Tävlingens mål är att man 2050 ska ha ett lag av C3-PO-liknande robotar med så mycket samba i kroppen att de spöar de mänskliga fotbollsvärldsmästarna. Men det är en lång väg dit, nu ligger robotarna ungefär på ett dagisbarns nivå, helt utan passningsspel och finess.

Inte problemfritt
Det är väldigt lätt att dras med i de optimistiska framtidsvisionerna, men det finns förstås många problem som måste lösas innan alla har replikanter och R2-D2:s hemma. Omvärldsanalytikern Wolfgang Heller har en mer nykter (eller pessimistisk) syn på framtidens robotar, han jobbar sedan flera år med bevakning av robotiken. För att ytterligare förstå robotiken har han hela sex robotar hemma som hjälper honom med städning och kommunikation och fungerar som husdjur.

– Det mest avancerade finns inte ute på marknaden eftersom det inte uppfyller de krav vi har i förhållande till priset. Om jag kan köpa en vanlig dammsugare för 400 kronor, varför ska jag då köpa en robot för 8 000 som inte ens kan göra det rent, säger han.

– Vi har inte löst alla problem, det finns ingen standard. Ta till exempel Iphone, där har man byggt en plattform med hundratusentals program som vi kan nyttja. Men där är vi inte inom robotiken.

När kan vi se robotar som i Star Wars i våra hem?

– Det är en grov gissning, men efter vad jag vet om robotik skulle jag säga mellan 30-50 år. Jag försökte få Asimo till Sverige, men det var ett problem. För det första måste du ha tekniker som servar den och batterierna tar slut efter 60 minuter.

Om man lyckas tillverka tillräckligt kraftiga batterier för att kunna driva en robot i två dygn utan laddning, ungefär som en mobiltelefon idag, får man ett annat problem på köpet enligt Wolfgang Heller.

– Hur skulle energiförsörjningen se ut om alla ska ha en robot när vi redan i dag måste skära ned på energin?



Förutom tekniska bitar inom robotiken finns kanske de viktigaste frågorna, säkerhet och etik. Enligt Wolfgang Heller för man mycket diskussioner om det i Sverige. I Japan och Sydkorea har man gått ännu längre, där diskuterar man om att föra in robotetik i sin lagstiftning.

– Det finns ett projekt att år 2050 ska några robotar vara så utvecklade att de kan spela fotboll mot världsmästarna. När jag berättar det på mina föreläsningar blir folk skeptiska. Det finns en massa frågor som man måste diskutera, till exempel övervakning av äldre. Om vi har robotar som övervakar oss så måste man veta var gränsen går.



- Acceptansen för robotar bygger på att man diskuterar de här frågorna. Och vem är ansvarig för handlingen en robot utför, den frågan är öppen.