Bluetooth är ett skumt namn på en inte alls skum teknik, snarare en av de bättre teknikerna vi har i dag. Den gör att dina prylar kan kommunicera trådlöst med varandra, exempelvis ett bluetoothheadset med en mobiltelefon, och förenklar vardagen i ditt digitala hem på olika sätt.



Vardagliga uppgifter utan sladd
Ett av de vanligare användningsområdena är om du har en dator och en mobiltelefon som bägge har stöd för bluetooth. Du kan då föra över bilder, musik och annat trådlöst mellan enheterna. För bluetooth är just det, en standard för trådlös kommunikation mellan prylarna i hemmet.
Saknar din dator blåtandsstöd så kan du köpa till en dongel som ger den det. Dessa hittar du i alla större elektronikkedjor, det är bara att be någon som arbetar där att visa vilken sort du behöver.

Företagen bakom standarden, då främst Ericsson som var det företag som inledde utvecklingen, lät sig skojigt nog inspireras av en dansk vikingakung när tekniken skulle döpas 1998. Vikingakungen hette Harald Blåtand vilket såldes ledde till namnet Bluetooth.

Nästintill alla teknikprylar kan integrera bluetoothstöd. När de väl har det så bildas en grupp med prylar i ditt hem som kan kommunicera med varandra och således får en del funktioner som resten av prylarna saknar. Vi snackar alltså inte bara filöverföring mellan dator och mobiltelefon utan du kan lika gärna stoppa ett blåtandsheadset i örat och det synkroniserar då trådlöst med din mobiltelefon så du kan ringa samtal eller lyssna på musik utan sladd mellan enheterna. Eller så kan du styra datorn med ett trådlöst tangentbord och en trådlös mus som är kopplade till datorn via bluetooth.
Minsta avståndet som krävs varierar, i vissa fall får prylarna inte stå längre bort än tio meter ifrån varandra medan du i andra fall kan ha ena prylen inne hos grannen 50 meter bort.

Profilen bestämmer
Men om du trodde det var så enkelt som att alla dina bluetoothprylar kan göra exakt allt med varandra får du tänka om, det finns nämligen olika profiler inom blåtandsstödet som avgör vilka funktioner just dina prylar klarar av.

En vanlig profil som nämns när det gäller just blåtandsheadset är a2dp, advanced audio distribution profile. A2dp-stöd gör det möjligt att överföra stereoljud trådlöst via bluetooth från exempelvis en mp3-spelare till ett headset. Om det står i specifikationen att din pryl stödjer bluetooth och a2dp så har du alltså stöd för trådlöst stereoljud.

Det finns jättemånga ytterligare profiler. Avrcp, audio/video remote control profile, gör att din blåtandspryl kan användas som fjärrkontroll för att styra exempelvis tv:n eller stereon. BPP, Basic Printing Profile, gör det möjligt att skicka dokument och annat till en skrivare för utskrift. Och det finns ett tjugotal profiler till att hålla reda på.

Konkurrenterna
Blåtandsanhängarna hoppas självklart att deras teknik ska bli den som segrar. Men det finns även andra tekniker för trådlös kommunicering mellan prylar. Wifi, som du säkert känner igen om vi skriver trådlöst hemmanätverk istället, och trådlös usb-överföring som inte är lika vanligt ännu.

Om vi börjar med trådlös usb kan vi berätta att denna teknik är byggd för korta avstånd. Du ska kunna komma upp i överföringshastigheter på 480 megabit per sekund om prylarna befinner sig tre meter från varandra. Jämfört med bluetooth 2.0 som snittar runt tre megabit per sekund, är detta Ferrarisnabbt. Dock är tekniken långt ifrån lika utbredd vilket gör att du lär få vänta länge innan du kommer i kontakt med den dagligen.

Wifi å andra sidan används allt som oftast av personer som vill koppla upp sig trådlöst på nätet. Om du har ett trådlöst hemmanätverk är det wifi du nyttjar varje gång du kopplar upp dig utan att plugga in en nätverkssladd mellan router och dator. På den här punkten skiljer sig dessa tekniker åt, bluetooth används inte för att koppla upp sig på nätet medan wifi i huvudsak används för detta ändamål.

Än så länge kan vi teoretiskt komma upp i 300 megabit per sekund via wifi och den hastigheten gäller om prylarnas nätverkskort är i n-standard, 802.11n. Är de i g-standard får du istället 54 megabit per sekund i teorin. 300 megabit per sekund i teorin blir i dagsläget cirka 90 megabit per sekund i praktiken, när det kommer till g-standard får du ut ungefär 25 megabit per sekund. Men jämfört med bluetooth 2.0:s snitt på tre megabit per sekund är även detta supersnabbt.

Bluetooth har istället en fördel i att du kan ta med dig prylarna på en resa och alltid kunna koppla ihop dem trådlöst. För att göra det med wifi krävs det att du hittar ett trådlöst nätverk i närheten, vilket i och för sig blir allt vanligare, eller att du skapar ett sådant själv.
Men nu kommer även Wifi Direct med stormsteg och det kan däremot bli en riktig utmanare till bluetooth. Med Wifi Direct behöver du inte skapa ett trådlöst nätverk för att få åtkomst mellan flera prylar vilket exempelvis innebär att du kan strömma dina bilder direkt från mobiltelefonen till tv:n och skippa routern på vägen. I praktiken fungerar det alltså som blåtand. Vilken standard som vinner i framtiden är svårt att förutsäga, kanske kommer vi se en mix av de bägge där de utnyttjar varandras fördelar.

Men än så länge kan vi alltså konstatera att bluetooth har ett rejält försprång i antalet prylar som stöds i dag och att övriga standarder måste mogna innan de utmanar på riktigt.