Av
| 
Katrineholms kommun gör inte riktigt som andra. Nyligen kunde Computer Sweden berätta att de kastar ut Fujitsu till förmån för Apple som leverantör av elevdatorer i gymnasieskolorna. Dessutom har de kopplat bort eleverna från kommunens nätverk och låter dem istället ansluta till Internet via Telia Homerun och 3G-modem.
Det låter som en dyr lösning.
- Ja kanske det, men vi håller oss inom budget. I och med att vi kan kan göra oss av med sådant som brandväggar och en stor del av administrationen av skolnätverket sparar vi också in mycket pengar, säger kommunens IT-chef Hasse Haglund.
Elevdatorerna må vara ett uppseendeväckande projekt men betydligt större saker är på gång i Katrineholms kommuns IT-organisation, enligt Hasse Haglund.
Vilka är era främsta utmaningar?
- Att korta ledtiderna för supporten inom kommunen. Under 2009 har vi haft en snittid på 4-5 dagar för ärenden. Det är alldeles för lång tid och vi siktar på att 80 procent av alla ärenden ska klaras av direkt när användarna kontaktar oss.
Hur ska ni klara det?
- Vi jobbar på flera fronter för att nå det målet. Nummer ett är givetvis att få ner antalet supportärenden från över 600 i månaden som de har varit under 2009. Därför har vi bland annat bytt ut alla klienter till Vista. Vi har också infört ett system som innebär att applikationerna på klienterna reparerar sig själva när det behövs.
- Bytet innebär också att vi äntligen har fått en standardplattform, vilket bara det minskar ledtiderna.
- Vi har också byggt upp en självbetjäningsportal där användarna bland annat kan hämta applikationer som de själva har rätt att använda. I applikationsportalen kan användarna även byta lösenord. och i nästa steg ska vissa utvalda administratörer på våra förvaltningar kunna redigera behörigheter för användare. Tidigare har de varit tvungna att kontakta oss.
Finns det inte en risk med att låta förvaltningarna sköta mer av IT-administrationen själva?
- Risker finns det alltid, men det är ju vi som bestämmer vilka och vad de får redigera. Med rätt utbildning så ser jag riskerna som väldigt små. Det är ju de som vet vad som är värt att skydda inom sitt område. I dag mejlar de filer mellan sig eller plockar ut dem på USB-minnen för att de inte har rätt behörighet. Så det blir bättre när filerna får ligga på ett och samma ställe med rätt behörigheter.
Vilka övriga projekt ligger i luften?
- När det gäller tjänster mot kommuninvånarna har vi två e-tjänster i dag och ska införa en tredje inom kort. Under 2010 kommer vi att införa ytterligare minst 17 e-tjänster.
- Till midsommar ska vi också vara klara med anslutningen till den nationella katalogtjänsten HSA, som samlar information om olika organisationer och personer inom vård och omsorg, och till SITHS för säker inloggning.
Hur har besparingskrav drabbat er?
- Ännu har vi faktiskt inte märkt av dem särskilt mycket. Katrineholms kommun var tidigt ute med att vidta åtgärder för besparingar och för att få ekonomin i balans. Men under 2010 kan vi på IT-kontoret i och för sig komma att känna av dem mer, eftersom vi är helt intäktsfinansierade. Förvaltningarna som köper tjänster av oss har ju dragit ner på sina verksamheter under 2009 och det lär väl märkas genom att deras behov av IT minskar.
Hur kan ni möta det?
- Vi har sett till att den största delen av våra kostnader är rörliga, så att vi kan anpassa oss snabbt efter en förändrad efterfrågan.
Men ni har väl höga fasta kostnader för exempelvis datahallar?
- Jo, det har vi ju och alla system körs och driftas hos oss med några undantag, exempelvis e-postsystemet som körs hos oss men driftas av externpart. Men vi leasar utrustningen för våra arbetsplatser och i avtalen med leverantörerna har vi skrivit in att vi kan justera antalet med plus minus tio procent.
Har ni egen utveckling?
- Nej, vi köper in den när vi behöver. Totalt lägger vi uppåt tre miljoner kronor på konsulter, men då ingår också sådant som fördjupad felsökning i verksamhetssystem. Eftersom våra tio förvaltningar har ungefär 300 system kan vi inte själva bygga upp den kompetens som krävs för att ta hand om dem helt själva.
Hur aktiva är ni utvecklingen av förvaltningarnas verksamhet?
- Vi har ett IT-råd där representanter från alla delar i kommunen finns med. Där för vi fram förslag på sådant vi ser skulle vara bra för dem - och för kommunen i sin helhet. Exempelvis var självbetjäningsportalen ett sådant projekt.
- Men det är helt nödvändigt att alla projekt först förankras i verksamheten. Annars är risken stor att lösningarna vi tar fram inte används.
Det låter som en dyr lösning.
- Ja kanske det, men vi håller oss inom budget. I och med att vi kan kan göra oss av med sådant som brandväggar och en stor del av administrationen av skolnätverket sparar vi också in mycket pengar, säger kommunens IT-chef Hasse Haglund.
Elevdatorerna må vara ett uppseendeväckande projekt men betydligt större saker är på gång i Katrineholms kommuns IT-organisation, enligt Hasse Haglund.
Vilka är era främsta utmaningar?
- Att korta ledtiderna för supporten inom kommunen. Under 2009 har vi haft en snittid på 4-5 dagar för ärenden. Det är alldeles för lång tid och vi siktar på att 80 procent av alla ärenden ska klaras av direkt när användarna kontaktar oss.
Hur ska ni klara det?
- Vi jobbar på flera fronter för att nå det målet. Nummer ett är givetvis att få ner antalet supportärenden från över 600 i månaden som de har varit under 2009. Därför har vi bland annat bytt ut alla klienter till Vista. Vi har också infört ett system som innebär att applikationerna på klienterna reparerar sig själva när det behövs.
- Bytet innebär också att vi äntligen har fått en standardplattform, vilket bara det minskar ledtiderna.
- Vi har också byggt upp en självbetjäningsportal där användarna bland annat kan hämta applikationer som de själva har rätt att använda. I applikationsportalen kan användarna även byta lösenord. och i nästa steg ska vissa utvalda administratörer på våra förvaltningar kunna redigera behörigheter för användare. Tidigare har de varit tvungna att kontakta oss.
Finns det inte en risk med att låta förvaltningarna sköta mer av IT-administrationen själva?
- Risker finns det alltid, men det är ju vi som bestämmer vilka och vad de får redigera. Med rätt utbildning så ser jag riskerna som väldigt små. Det är ju de som vet vad som är värt att skydda inom sitt område. I dag mejlar de filer mellan sig eller plockar ut dem på USB-minnen för att de inte har rätt behörighet. Så det blir bättre när filerna får ligga på ett och samma ställe med rätt behörigheter.
Vilka övriga projekt ligger i luften?
- När det gäller tjänster mot kommuninvånarna har vi två e-tjänster i dag och ska införa en tredje inom kort. Under 2010 kommer vi att införa ytterligare minst 17 e-tjänster.
- Till midsommar ska vi också vara klara med anslutningen till den nationella katalogtjänsten HSA, som samlar information om olika organisationer och personer inom vård och omsorg, och till SITHS för säker inloggning.
Hur har besparingskrav drabbat er?
- Ännu har vi faktiskt inte märkt av dem särskilt mycket. Katrineholms kommun var tidigt ute med att vidta åtgärder för besparingar och för att få ekonomin i balans. Men under 2010 kan vi på IT-kontoret i och för sig komma att känna av dem mer, eftersom vi är helt intäktsfinansierade. Förvaltningarna som köper tjänster av oss har ju dragit ner på sina verksamheter under 2009 och det lär väl märkas genom att deras behov av IT minskar.
Hur kan ni möta det?
- Vi har sett till att den största delen av våra kostnader är rörliga, så att vi kan anpassa oss snabbt efter en förändrad efterfrågan.
Men ni har väl höga fasta kostnader för exempelvis datahallar?
- Jo, det har vi ju och alla system körs och driftas hos oss med några undantag, exempelvis e-postsystemet som körs hos oss men driftas av externpart. Men vi leasar utrustningen för våra arbetsplatser och i avtalen med leverantörerna har vi skrivit in att vi kan justera antalet med plus minus tio procent.
Har ni egen utveckling?
- Nej, vi köper in den när vi behöver. Totalt lägger vi uppåt tre miljoner kronor på konsulter, men då ingår också sådant som fördjupad felsökning i verksamhetssystem. Eftersom våra tio förvaltningar har ungefär 300 system kan vi inte själva bygga upp den kompetens som krävs för att ta hand om dem helt själva.
Hur aktiva är ni utvecklingen av förvaltningarnas verksamhet?
- Vi har ett IT-råd där representanter från alla delar i kommunen finns med. Där för vi fram förslag på sådant vi ser skulle vara bra för dem - och för kommunen i sin helhet. Exempelvis var självbetjäningsportalen ett sådant projekt.
- Men det är helt nödvändigt att alla projekt först förankras i verksamheten. Annars är risken stor att lösningarna vi tar fram inte används.
Den här artikeln har 0 kommentarer:
Molnigt på idg.se?
