Av
| 
Ju större företaget är, desto större är behovet att kunna hyvla av onödiga arbetsmoment. För det mesta har större organisationer omfattande informationssystem som de har investerat stora pengar i och som i grund och botten fungerar väl. Det kan vara finansiella system, utskrifts- och dokumenthanterare och skräddarsydda databaser.
I jakten på universella informationssystem glöms dock slutanvändaren ofta bort. Den som ska lämna och läsa informationen i början och slutet av processerna har ofta onödigt klumpiga gränssnitt att kämpa med.
Anpassade gränssnitt
Här kommer Adobe Live Cycle ES2 in i bilden. Det låter administratörer utforma komplexa processer på ett relativt enkelt sätt, men framför allt skräddarsydda gränssnitt för användarna.
För processbyggaren innebär det att företagets databaser och dokumentsystem först knyts till en funktion som i sin tur pratar med Live Cycle-processerna. Man behöver då inte bekymra sig om olika datakällor. För slutanvändaren innebär det att ett formulär kan vara en webbsida, en rich internet-tillämpning, en widget på skrivbordet, en dynamisk pdf-fil med mera.
Nyheterna i Live Cycle ES2 inkluderar webb 2.0-funktioner och distribuering av skrivbordsgränssnitt via Adobe Air. Dynamiska pdf-dokument är centralt som metod för datainsamling. Gränssnittsbyggandet bygger främst på Adobes egna produkter, från Photoshop till Acrobat, Flex, Flash Builder och Air.
Utveckling och drift kan ske i lokal miljö och med start 2010 som molntjänst. Det gör att instegströskeln är låg, åtminstone tekniskt och ekonomiskt.
Det är en annan sak kompetensmässigt. Det är ofta vattentäta skott mellan olika roller i utvecklingskedjan. Programmerare gör en sak, processutformare en annan och formgivare en tredje. I Live Cycle finns funktioner för att lämna över till nästa steg och för att prata sinsemellan.
Att skapa processer är en mycket enkel, visuell process i en ikonbaserad matris. Det gör det lätt för alla inblandade att se vad som sker.
Fördelarna kräver kunskap
Miljön kräver inte gränssnittsdesigners som kan konstruera databaser eller processutformare som kan programmera. Det gör att varje expert kan ägna sig åt sitt. Samtidigt ställer det också höga krav på samarbetskompetensen och förmågan att kommunicera sinsemellan. Visst går det att göra även enklare formulär och informationsflöden utan nischkunskap, men då är frågan om man tjänar på att investera i ett så här avancerat verktyg.
Gränssnitten i utvecklingsmiljön är dock tydliga och begripliga även för icke-utvecklare som ofta behöver vara delaktiga i formgivning eller utformning av informationsflöden och funktioner. Har en funktion en gång skapats är den lätt att paketera, spara och återanvändas med mindre modifikationer.
Formulär och datamodeller knyts ihop på ett överskådligt sätt. Här krävs dock en viss kunskap om datastrukturer.
TechWorlds slutsats
Det finns givetvis en brytningspunkt för när det blir lönsamt att utforma ett eget gränssnitt för en grupp användare, men med Live Cycles verktyg kan kostnaden bli förvånansvärt låg, särskilt som hela miljön för den framöver kommer att kunna hyras in som molntjänst. Sedan är det bara fantasin och ambitionen som sätter gränserna.
I jakten på universella informationssystem glöms dock slutanvändaren ofta bort. Den som ska lämna och läsa informationen i början och slutet av processerna har ofta onödigt klumpiga gränssnitt att kämpa med.
Anpassade gränssnitt
Här kommer Adobe Live Cycle ES2 in i bilden. Det låter administratörer utforma komplexa processer på ett relativt enkelt sätt, men framför allt skräddarsydda gränssnitt för användarna.
För processbyggaren innebär det att företagets databaser och dokumentsystem först knyts till en funktion som i sin tur pratar med Live Cycle-processerna. Man behöver då inte bekymra sig om olika datakällor. För slutanvändaren innebär det att ett formulär kan vara en webbsida, en rich internet-tillämpning, en widget på skrivbordet, en dynamisk pdf-fil med mera.
Nyheterna i Live Cycle ES2 inkluderar webb 2.0-funktioner och distribuering av skrivbordsgränssnitt via Adobe Air. Dynamiska pdf-dokument är centralt som metod för datainsamling. Gränssnittsbyggandet bygger främst på Adobes egna produkter, från Photoshop till Acrobat, Flex, Flash Builder och Air.
Utveckling och drift kan ske i lokal miljö och med start 2010 som molntjänst. Det gör att instegströskeln är låg, åtminstone tekniskt och ekonomiskt.
Det är en annan sak kompetensmässigt. Det är ofta vattentäta skott mellan olika roller i utvecklingskedjan. Programmerare gör en sak, processutformare en annan och formgivare en tredje. I Live Cycle finns funktioner för att lämna över till nästa steg och för att prata sinsemellan.
Att skapa processer är en mycket enkel, visuell process i en ikonbaserad matris. Det gör det lätt för alla inblandade att se vad som sker.
Fördelarna kräver kunskap
Miljön kräver inte gränssnittsdesigners som kan konstruera databaser eller processutformare som kan programmera. Det gör att varje expert kan ägna sig åt sitt. Samtidigt ställer det också höga krav på samarbetskompetensen och förmågan att kommunicera sinsemellan. Visst går det att göra även enklare formulär och informationsflöden utan nischkunskap, men då är frågan om man tjänar på att investera i ett så här avancerat verktyg.
Gränssnitten i utvecklingsmiljön är dock tydliga och begripliga även för icke-utvecklare som ofta behöver vara delaktiga i formgivning eller utformning av informationsflöden och funktioner. Har en funktion en gång skapats är den lätt att paketera, spara och återanvändas med mindre modifikationer.
Formulär och datamodeller knyts ihop på ett överskådligt sätt. Här krävs dock en viss kunskap om datastrukturer.
TechWorlds slutsats
Det finns givetvis en brytningspunkt för när det blir lönsamt att utforma ett eget gränssnitt för en grupp användare, men med Live Cycles verktyg kan kostnaden bli förvånansvärt låg, särskilt som hela miljön för den framöver kommer att kunna hyras in som molntjänst. Sedan är det bara fantasin och ambitionen som sätter gränserna.
Den här artikeln har 0 kommentarer:
Molnigt på idg.se?
