Det blir glesare mellan kafferasterna på många arbetsplatser. Även om tanken är att bli effektivare så blir effekten ofta den motsatta.

– När vi gör våra studier kring trötthet kan vi konstatera att en rast har stor betydelse. Det är avsevärt uppiggande att hjärnan får göra något annat än det vanliga arbetet, till exempel framför datorn, säger Torbjörn Åkerstedt, professor och chef på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Under 30–45 minuter efter pausen är hjärnan mer alert – sedan minskar effektiviteten igen.

– Om man kunde ha en kort rast en gång i timmen skulle det kraftigt motverka den trötthet som många känner i dag. Hjärnan behöver omväxling och stunder när man inte aktivt använder den. Att hålla hjärnan i gång med samma sak klarar man inte länge innan man tappar greppet.

För att tillgodogöra sig återhämtningen måste hjärnan få något annat att göra. Dessutom ger arbetstidslagen den anställde rätt att ta en paus (inte rast, då man inte behöver vara på arbetsplatsen) när hon eller han behöver. Det ska man använda sig av, anser Torbjörn Åkerstedt.

– Fem tio minuter brukar vara tillräckligt, ibland mindre. Ofta kan det räcka att titta ut genom fönstret, surfa lite på nätet eller prata med en kollega. Social interaktion piggar upp extra mycket.

en paus behöver inte innebära gemensamt kaffedrickande, betonar han.

– Det är ännu bättre att ta en paus när man själv behöver, annars kan det vara slöseri med tid. Schemalagda kaffepauser har andra positiva effekter, som att motverka konflikter innan de växer sig stora. Dessutom får man den uppiggande kicken av koffein.

Gunnar Ekman, ekonomie doktor i organisation och ledarskap vid Handelshögskolan i Stockholm, har skrivit boken ”Från prat till resultat – om vardagens ledarskap”.

Han anser att det är i pauser och informellt småprat som mycket av de jobbrelaterade problemen löses.

– Ofta ser vi på kafferasten som skvaller och skitsnack men det är nyckeln till dagens företagande. I det informella samtalet finns det kreativa, där vi lär av varandra, får uppslag till viktiga affärer och fattar viktiga beslut.

Att skära ner på kafferaster och andra pauser lönar sig inte, anser han. Dessutom är 60–70 procent av småpratet relaterat till jobbet.

– Konsulter har massor att tjäna på att ta tillvara det de hör i informella samtal ute hos kunderna.

Det är inte bara pauserna som är viktiga utan även de oplanerade samtalen när folk kommer ihop och pratar om ditten och datten, enligt Gunnar Ekman.

Den som bara utför sina arbetsuppgifter och aldrig småpratar på jobbet utvecklas inte lika mycket och snabbt som den som tar sig tid till informella samtal.

– De förlorar en hel del av den där sista kunskapen. Även om man inte är medveten om det så lär man sig av att prata med andra. Utifrån det lägger var och en sitt eget kunskapspussel.