Efterfrågan har gjort att utvecklingen av flashminnen har gått i rasande fart de senaste åren och nu utmanar minnestypen traditionell teknik. Den gamla trotjänaren hårddisken är hotad.

Flashdiskar, även kallade solide state drives eller ssd:er, behöver egentligen inte se ut som 1,8-, 2,5- eller 3,5-tumshårddiskar, men ofta gör de det av rent praktiska skäl – för att direkt, utan modifieringar, kunna ersätta en hårddisk i en dator. Precis som en hårddisk är flashdiskarna i regel utrustade med ett cacheminne av typen DRAM.

	OCZ Vertex LE	Seagate Barracuda XT
Lagringskapacitet	200 GB	2 TB
Max kont. läshast.	270 MB/s	138 MB/s
Max kont. skrivhast.	250 MB/s	138 MB/s
Genomsn. åtkomsttid	0,1 ms	8,5 ms
Strömförbrukning	0,5-2 W	6,4-9,2 W
Stöttålighet	1 500 G	63-300 G
Hållbarhet (mtbf)	1 500 000 h	750 000 h
Vikt	77 g	700 g
Pris	7 700 kr	2 300 kr

I tabellen har vi ställt en modern hårddisk mot en modern flashdisk för att med siffror illustrera de båda diskarnas för- och nackdelar. Räknat i pris per megabyte vinner hårddisken lätt med en kostnad på bara 1,15 kronor per gigabyte, mot 38,50 per megabyte för flashdisken.

Hårddisken lagrar dessutom betydligt mer. Men när det gäller prestanda och tålighet så vinner flashdisken tämligen komfortabelt.

Prestandavinsten blir än större om vi tar med problematiken med fragmenterade filer. Filer fragmenteras, det vill säga delas upp i bitar, när de inte får plats på det ställe där de ska skrivas.

Resultatet blir att filbitarna sprids ut över skivan, vilket tar tid eftersom disken måste snurra fram nya lediga ytor. Samma sak blir det förstås vid läsning. Det är här accesstiden verkligen börjar påverka prestanda, eftersom den multipliceras med antalet filfragment.

Tittar vi däremot på vikt och strömförbrukning blir det lite mer komplicerat. Jämför vi bara de här två diskarna direkt mot varandra så vinner flashdisken, tar vi däremot hänsyn till skillnaden i lagringskapacitet så vinner den traditionella hårddisken. Skulle vi däremot ta en mindre version av samma hårddisk så blir det fördel flashdisken.

En hårdisk blir inte speciellt mycket lättare av att den har mindre lagringskapacitet och inte drar den speciellt mycket mindre ström heller. En sak som inte framgår av tabellen är att en flashdisk inte tål hur många skrivcykler som helst, den förväntade livslängden är alltså kortare. En modern disk klarar cirka 5 miljoner cykler medan en lite äldre klarar 1 till 2 miljoner.

När ska jag välja en flashdisk?
Vill du ha maximala prestanda, så finns det ingen annan väg att gå än att satsa på en bra flashdisk, men de flesta är nog inte riktigt beredda att lägga upp de pengar som krävs. Är prestanda inte så viktigt så utgör hårddisken det bästa valet. Men det finns också ett mer balanserat val.

Om du får plats med operativsystemet, dina program och växlingsfilen med god marginal på en lite mindre flashdisk, så kan det vara vettigt att skaffa en sådan som komplement till en rymlig hårddisk, som du kan lagra data på. Film, bilder, musik tar en massa plats men i regel är det inte så viktigt att det går så fort när du använder den här typen av information.

Vilken flashdisk ska jag välja?
Utvecklingen går snabbt. Flashdiskarna både växer och blir billigare, men allt billigt är inte så bra. Äldre flashdiskar hade en del problem med prestanda och till och med ganska nya kan ha tämligen stor skillnad mellan läs- och skrivprestanda, något som kan göra filkopiering till och med långsammare än på en traditionell hårddisk. Se alltså upp med flashdiskarnas skrivprestanda.

Värt att tänka på är att Windows-versioner före Windows 7, med sitt exfat-filsystem, inte är optimerade för flashdiskar. Exfat finns dock som uppdateringar till både Windows XP och Vista.