I stort sett alla större företag säger sig arbeta för att stärka sin innovationskraft. Lika vanligt är det att högsta ledningen uttalar målsättningar för hur de ska jobba för att stimulera innovationsklimatet i det egna företaget.

Innovationer är inte längre bara något som ska sväva ut från företagens egna utvecklingsavdelningar. I dag vill företagen fånga alla idéer, var de än uppstår i organisationen.

Men det är långt ifrån lika vanligt att företagen lyckats omsätta målsättningar i praktiken, fastslår GBS Bindra, global innovationschef på Logica.

– Företagsledningarna säger alla de rätta sakerna när det gäller innovationsklimat och framhåller den ekonomiska betydelsen, men många saknar den organisation som krävs för att kunna genomföra de egna målen, säger han.

Det är en genomgående trend i den studie som Logica och handelshögskolan Insead gjort av hur företagen arbetar med innovationsfrågor. Den jämförande studien omfattar över 200 stora europeiska företag.


Mycket snack men lite verkstad. Alla företag vill stärka sin innovationskraft, men få har den organisation som krävs för att klara av det, enligt G B S Bindra och Markus Närenbäck på Logica.

Innovationsförmågan i de nordiska företagen får bland de lägsta poängen i undersökningen. Här anser drygt 40 procent av de som tillfrågats i att ledningens kortsiktiga prioriteringar hämmar det långsiktiga innovationsarbetet. Bara en femtedel av de nordiska företagen anser själva att de har processer som gör att medarbetarna kan föra fram innovativa idéer.

Men det som framför allt gör att de nordiska företagen får låga poäng i undersökningen är bristen på ordentliga mätmetoder för att utvärdera det egna innovationsarbetet. Bara nio procent av de nordiska företagen mäter hur mycket pengar de får tillbaka på investeringar i att utveckla det interna innovationsklimatet.

GBS Bindra tycker att det egentligen är lite konstigt att de nordiska företagen inte placerat sig högre i innovationsrankningen.

– Alla ingredienser finns på plats för att uppnå ett innovationsklimat i världsklass. Ändå blir inte utfallet riktigt vad man kan förvänta sig, säger han.

Markus Närenbäck, affärsutvecklingschef på Logica i Sverige som också arbetat med innovationsstudien, räknar upp flera faktorer som borde tala för ett mycket väl utvecklat innovationsarbete i svenska företag. Svenska företag satsar en jämförelsevis stor andel av sina pengar på forskning och utveckling, utbildningsnivån är hög och svenska företag har bland den högsta andelen anställda med kreativa arbetsuppgifter.

– Mitt intryck är att det händer väldigt mycket bra saker på svenska universitetslabb och på de svenska företagens forsknings- och utvecklingsavdelningar. Men vad som saknas är den tändande gnistan när innovationerna är mogna att föras ut därifrån, säger GBS Bindra.

En tänkbar förklaring, enligt GBS Bindra, är att de svenska riskkapitalisterna är mindre benägna än exempelvis amerikanska riskkapitalister att ge finansiering åt innovationer i ett så tidigt utvecklingsstadium.