Google Wave är inte e-post. Det är inte heller en chatt-tjänst, ett forum eller en wiki. Den är alltihop – åtminstone om man ska tro upphovsmännen på Google. Google Wave marknadsförs som framtidens sätt att kommunicera. Den stödjer alla typer av kommunikation i realtid överallt. Google Wave har mycket att leva upp till, både tekniskt och affärsmässigt.
Tekniken består av användarnamn som påminner om en e-postadress, namn@wavedomän.com, och ett standardiserat sätt att kommunicera. Genom Googles webbaserade tjänst är det möjligt att starta konversationer med en eller flera wave-användare och dela med sig av dem. Det är fullt möjligt att dra och släppa filer in i webbläsaren för att ladda upp dem till en wave.
I slutet av 2009 inleddes beta-testningen av Google Wave och mottagandet var blandat. Många var imponerade av plattformens flexibilitet, men frågan kvarstår: Vad ska vi med detta till? Den omedelbara nyttan är inte helt uppenbar och det ligger helt klart något i uttrycket ”Den som är bra på mycket är sällan bäst på något”.
Google Wave har fördelen att vara mångsidig, men dras med alla nackdelar från att vara ett hopkok av olika tekniker. E-post är en etablerad kommunikationskanal inom moderna företag, men kan snabbt bli ineffektiv om den används som en chatt. Här passar en direktmeddelande-tjänst som MSN Messenger eller Skype bättre. Google Wave adderar kollaborativa möjligheter som för tankarna till wiki.
Men wikins flexibla versionshantering rimmar inte så bra med direktmeddelanden och e-post. Google Wave har löst det genom att varje konversation kan spelas upp från första bokstaven till sista punkten. All text kan redigeras inklusive andra personers inlägg. Inlägget blir då kollaborativt. Alla som deltar i en wave kan se och redigera all information.
Google lyfter fram flera situationer och händelser som exempel på vad Google Wave bör användas till. Det rör sig om fotodelning, mötesanteckningar, brainstorming, gruppuppgifter och interaktiva spel. Kort sagt de tillfällen då många åsikter räknas.
Men Wave är inte en Google-produkt utan en teknik att jämställas med e-post. Den släpps som öppen källkod av Google som förväntar sig att den kommer att förvaltas av utvecklare från hela världen. Tekniken gör det möjligt att exempelvis sätta upp din egen wave-server, precis som du skulle sätta upp en mejl-server. Du kan då sätta upp egna användare och interna grupper för organisationsspecifika konversationer. Användarna kan också delta i andra konversationer på nätet. Det fungerar med andra ord precis som med e-post.
I skrivande stund har inte Google släppt tekniken för att sätta upp egna servrar än då testning kvarstår. När det händer kommer Google Wave att kunna ta ett språng framåt eftersom det blir lättare att komma igång för grupper av användare och företag. Vi kommer förmodligen även att se aktörer i stil med Hotmail som hittar rätt och tar marknadsandelar inom denna nya kommunikationsform.
En viktig poäng är också att en wave-konversation, eller en blip som det även kallas, kan flyttas till olika plattformar. Den kan exempelvis visas på en sajt eller exporteras till en desktop-applikation. På så sätt är det lätt att föra en konversation där de inblandade befinner sig.
Den omedelbara nyttan av Google Wave ligger hos alla former av grupper och organisationer där problemlösning, diskussion och projektarbete är vanliga inslag. Den omedelbara nyttan för privatpersoner har inte riktigt infunnit sig ännu, förutom en mindre rörelse som provar den för att spela textbaserade rollspel, vilket tidigare tagit form i chattprogram. Wave löser inga nya svåra problem med e-post eller direktmeddelanden vilket gör det svårt att se ett omedelbart skifte från de teknikerna.
Det finns två spännande utvecklingar för Wave som kan få fart på användningen ordentligt. Den första stora möjligheten för ett företag är att skapa så kallade Wave Gadgets. Google har länge låtit utvecklare bygga små applikationer för Googles alla typer av produkter, vilka fått namnet Gadgets. För att nyttja kraften i Google Wave finns nu ett antal nya funktioner som gör att Gadgets kan leva inuti en Wave-konversation.
Gadgets kan ändra hur en Wave ser ut och beter sig. Googles exempelapplikation är ett auktionssystem som låter de inblandade lägga bud på olika produkter. På liknande sätt är det möjligt att exempelvis bygga till en skisstavla eller koppla till externa tjänster som Skype och Google Maps.
Affärsmöjligheterna kring Google Gadgets är många. Direktförsäljning av Gadgets, på ett liknande sätt som Iphone-applikationer är inte möjlig idag. Tekniken gör att alla Gadgets är publika då de läggs på vanliga webbservrar, om de inte befinner sig innanför en företagsbrandvägg. De företag som kan ta betalt på andra sätt än för själva tillgången till en Gadget har en spännande framtid.
Sammankopplade tjänster är den andra stora möjligheten för företag att hitta användning i Google Wave. Att koppla externa system till ett wave-flöde kan genast föda en konversation på ett nytt sätt. Supportärenden, kundhantering och systemövervakning är några områden där Google Wave skulle kunna göra nytta. Information flödar in i wave-konversationen och alla som är anslutna till den kan omedelbart diskutera informationen eller reagera på den. Med rätt interna organisationsrutiner är det lätt att bygga ett flexibelt affärssystem med Wave.
De stora affärssystemen följer Google Wave med stort intresse och bekräftar att detta är framtidens melodi inom kommunikation. Novell har redan påbörjat en integration av Google Wave i sin nya plattform Novell Pulse. SAP väljer att bygga och lansera Constellation, en konkurrent till Google, för integration i sitt affärssystem.
Liksom alla kommunikationslösningar kommer Wave att påverka de organisationer där det införs, vilket gör att det måste finnas en strategi för dess användning. För att komma igång på ett lätt sätt är det bäst att identifiera ett eller ett par områden inom organisationen som kan prova Wave på ett lätt och konkret sätt. Det kan exempelvis vara brainstorming, dokumentation eller mötesanteckningar. Sätt också upp riktlinjer för hur ni ska sammanställa och arkivera data som framställs i en Wave, då tekniken inte har några begränsningar för vem som kan göra vad i termer av redigering eller radering.
Rent tekniskt ställer Google Wave vissa krav. Först måste det givetvis finnas en server där användarna kan ha sina konton. Antingen hos Google eller genom att organisationen sätter upp en egen Wave-server.
För att köra Google Wave i webbläsaren måste den stödja HTML 5, vilket exempelvis Firefox 3 gör. Det finns egentligen inga andra krav på användarens dator. Eftersom Google Wave körs i webbläsaren fungerar det lika bra på Windows som på MacOSX eller Linux.
Nästa steg ligger hos Google att lösa det sista kring rättigheter, säkerhet och användbarhet. När tekniken är helt öppen kommer den att stötas och blötas tills användarna hittar nya kreativa sätt att använda dess flexibla möjligheter.
Tekniken består av användarnamn som påminner om en e-postadress, namn@wavedomän.com, och ett standardiserat sätt att kommunicera. Genom Googles webbaserade tjänst är det möjligt att starta konversationer med en eller flera wave-användare och dela med sig av dem. Det är fullt möjligt att dra och släppa filer in i webbläsaren för att ladda upp dem till en wave.
I slutet av 2009 inleddes beta-testningen av Google Wave och mottagandet var blandat. Många var imponerade av plattformens flexibilitet, men frågan kvarstår: Vad ska vi med detta till? Den omedelbara nyttan är inte helt uppenbar och det ligger helt klart något i uttrycket ”Den som är bra på mycket är sällan bäst på något”.
Google Wave har fördelen att vara mångsidig, men dras med alla nackdelar från att vara ett hopkok av olika tekniker. E-post är en etablerad kommunikationskanal inom moderna företag, men kan snabbt bli ineffektiv om den används som en chatt. Här passar en direktmeddelande-tjänst som MSN Messenger eller Skype bättre. Google Wave adderar kollaborativa möjligheter som för tankarna till wiki.
Men wikins flexibla versionshantering rimmar inte så bra med direktmeddelanden och e-post. Google Wave har löst det genom att varje konversation kan spelas upp från första bokstaven till sista punkten. All text kan redigeras inklusive andra personers inlägg. Inlägget blir då kollaborativt. Alla som deltar i en wave kan se och redigera all information.
Google lyfter fram flera situationer och händelser som exempel på vad Google Wave bör användas till. Det rör sig om fotodelning, mötesanteckningar, brainstorming, gruppuppgifter och interaktiva spel. Kort sagt de tillfällen då många åsikter räknas.
Men Wave är inte en Google-produkt utan en teknik att jämställas med e-post. Den släpps som öppen källkod av Google som förväntar sig att den kommer att förvaltas av utvecklare från hela världen. Tekniken gör det möjligt att exempelvis sätta upp din egen wave-server, precis som du skulle sätta upp en mejl-server. Du kan då sätta upp egna användare och interna grupper för organisationsspecifika konversationer. Användarna kan också delta i andra konversationer på nätet. Det fungerar med andra ord precis som med e-post.
I skrivande stund har inte Google släppt tekniken för att sätta upp egna servrar än då testning kvarstår. När det händer kommer Google Wave att kunna ta ett språng framåt eftersom det blir lättare att komma igång för grupper av användare och företag. Vi kommer förmodligen även att se aktörer i stil med Hotmail som hittar rätt och tar marknadsandelar inom denna nya kommunikationsform.
En viktig poäng är också att en wave-konversation, eller en blip som det även kallas, kan flyttas till olika plattformar. Den kan exempelvis visas på en sajt eller exporteras till en desktop-applikation. På så sätt är det lätt att föra en konversation där de inblandade befinner sig.
Den omedelbara nyttan av Google Wave ligger hos alla former av grupper och organisationer där problemlösning, diskussion och projektarbete är vanliga inslag. Den omedelbara nyttan för privatpersoner har inte riktigt infunnit sig ännu, förutom en mindre rörelse som provar den för att spela textbaserade rollspel, vilket tidigare tagit form i chattprogram. Wave löser inga nya svåra problem med e-post eller direktmeddelanden vilket gör det svårt att se ett omedelbart skifte från de teknikerna.
Det finns två spännande utvecklingar för Wave som kan få fart på användningen ordentligt. Den första stora möjligheten för ett företag är att skapa så kallade Wave Gadgets. Google har länge låtit utvecklare bygga små applikationer för Googles alla typer av produkter, vilka fått namnet Gadgets. För att nyttja kraften i Google Wave finns nu ett antal nya funktioner som gör att Gadgets kan leva inuti en Wave-konversation.
Gadgets kan ändra hur en Wave ser ut och beter sig. Googles exempelapplikation är ett auktionssystem som låter de inblandade lägga bud på olika produkter. På liknande sätt är det möjligt att exempelvis bygga till en skisstavla eller koppla till externa tjänster som Skype och Google Maps.
Affärsmöjligheterna kring Google Gadgets är många. Direktförsäljning av Gadgets, på ett liknande sätt som Iphone-applikationer är inte möjlig idag. Tekniken gör att alla Gadgets är publika då de läggs på vanliga webbservrar, om de inte befinner sig innanför en företagsbrandvägg. De företag som kan ta betalt på andra sätt än för själva tillgången till en Gadget har en spännande framtid.
Sammankopplade tjänster är den andra stora möjligheten för företag att hitta användning i Google Wave. Att koppla externa system till ett wave-flöde kan genast föda en konversation på ett nytt sätt. Supportärenden, kundhantering och systemövervakning är några områden där Google Wave skulle kunna göra nytta. Information flödar in i wave-konversationen och alla som är anslutna till den kan omedelbart diskutera informationen eller reagera på den. Med rätt interna organisationsrutiner är det lätt att bygga ett flexibelt affärssystem med Wave.
De stora affärssystemen följer Google Wave med stort intresse och bekräftar att detta är framtidens melodi inom kommunikation. Novell har redan påbörjat en integration av Google Wave i sin nya plattform Novell Pulse. SAP väljer att bygga och lansera Constellation, en konkurrent till Google, för integration i sitt affärssystem.
Liksom alla kommunikationslösningar kommer Wave att påverka de organisationer där det införs, vilket gör att det måste finnas en strategi för dess användning. För att komma igång på ett lätt sätt är det bäst att identifiera ett eller ett par områden inom organisationen som kan prova Wave på ett lätt och konkret sätt. Det kan exempelvis vara brainstorming, dokumentation eller mötesanteckningar. Sätt också upp riktlinjer för hur ni ska sammanställa och arkivera data som framställs i en Wave, då tekniken inte har några begränsningar för vem som kan göra vad i termer av redigering eller radering.
Rent tekniskt ställer Google Wave vissa krav. Först måste det givetvis finnas en server där användarna kan ha sina konton. Antingen hos Google eller genom att organisationen sätter upp en egen Wave-server.
För att köra Google Wave i webbläsaren måste den stödja HTML 5, vilket exempelvis Firefox 3 gör. Det finns egentligen inga andra krav på användarens dator. Eftersom Google Wave körs i webbläsaren fungerar det lika bra på Windows som på MacOSX eller Linux.
Nästa steg ligger hos Google att lösa det sista kring rättigheter, säkerhet och användbarhet. När tekniken är helt öppen kommer den att stötas och blötas tills användarna hittar nya kreativa sätt att använda dess flexibla möjligheter.
Molnigt på idg.se?
Det stora problemet är väl... - (Xterm) 2010-03-08 16:07
Jag har provat - (Jason Hacktuellt) 2010-03-27 17:02