
– På mobiltelefoner har det slagit igenom och priser på större, vanliga datorskärmar blir lägre. Då är det rimligt att tro att allt fler får touch i framtiden. Jag har till exempel en touchdator hemma i köket, den styr allt som musik, film och så vidare. I framtiden kommer vi nog se allt mer mediacenter i hemmet som styrs med pekskärmar, säger Daniel Akenine, teknikchef på Microsoft Sverige.
Datorbordet
Microsoft investerar mycket pengar på pekskärmar och man har flera produkter på gång inom området. Den coolaste är Microsoft Surface som företaget visade upp redan 2008, det är ett "datorbord" med touch-styrning men utan egentlig pekskärm. Istället styrs enheten med hjälp av fem kameror som analyserar placeringen av användarens fingrar och föremål på bordet.
Daniel Akenine berättar om en riktigt cool funktion om man lägger en kompatibel mobiltelefon på bordet. Då kan man placera ut telefonens bilder som ikoner du kan dra i och bara dra över till en annan apparat för synkronisering. Microsoft tror att liknande system är vanliga inom bara tre till fem år när priserna sjunkit.
Just Sverige ligger långt fram i utvecklingen av pekskärmar, ingen vet riktigt varför. Ett av företagen i framkant är Neonode, som utvecklat pekskärmar sedan 2000. Nu jobbar företaget med pekskärmstekniker för bland annat e-böcker och mobiltelefoner.

– Nu finns pekskärmarna överallt i stort sett, men man kommer nog se mer på andra områden än mobilen framöver, som vitvaror och leksaker. Knappar är ett historiskt problem, det räcker att lite vätska kommer in eller att en knapp fastnar så får du byta ut den, säger Thomas Eriksson, vd Neonode.
Priserna sjunker
Om du är anti knappar kan du redan idag köpa pekskärmsbestyckade diskmaskiner, brödrostar och spisar, förutom den mobiltelefon och pekskärmsdator du förmodligen redan äger. Produkterna finns redan men än så länge är priserna höga även om de minskat mycket den senaste tiden.
Senare i vår börjar den hajpade läsplattan Ipad från Apple säljas och i dess kölvatten kommer en mängd liknande läsplattor och pekdatorer. Man kan fråga sig hur redo vi är för pekskärmar år 2010? Thomas Eriksson tror att det är en generationsfråga.

– En ung person har lättare för pekskärmar. Sätter du en Iphone i handen på en 50-åring sätter de inte in sig i det lika mycket som en tonåring. Den yngre leker och testar lite mer vilket beror på att de inte är lika vana vid knappar.
Thomas Eriksson menar att pekskärmar är naturligt, redan från födseln lär vi oss peka. Och det traditionella tangentbordet är på väg bort, men det kommer ta lång tid.
– I många produkter har det redan skett, som Iphone. Man använder det och accepterar begränsningarna som långsammare inskrivning eftersom man får annat som väger upp det.
Ergonomin begränsar
Mitt i den stora pekskärmshajpen finns flera stoppklossar som bromsar framgångståget. Hittills är har ingen kunnat efterlikna ett traditionellt tangentbord. Det handlar om känslan. När du trycker ner tangenterna på ett vanligt tangentbord får du respons som bekräftar vad du precis gjorde. Och så skriver du betydligt långsammare med ett virtuellt tangentbord än det traditionella plastditot.

– I grund och botten handlar det om vilken upplevelse man får när man trycker. Och så missar pekskärmarna oftare än traditionella tangentbord. Ska man använda det ska det påminna om tangentbord, man måste få den känslan, säger Thomas Eriksson.
En annan begränsning är själva pekskärmsteknikerna. Använder du resistiv, tryckkänslig pekskärm (finns i bland annat Wacom-plattor) är det väldigt svårt att göra fingerrörelser och du måste trycka ner något vasst föremål som en pekpinne för att pekskärmen ska reagera. Om du använder en kapacitiv, rörelsekänslig pekskärm behöver du något ledande, som ditt finger, för att kunna styra enheten.Därför är det värdelöst när du har vantar, bara fråga vilken Iphoneanvändare som helst hur mycket denne fasar för att använda telefonen utomhus i vinterkylan. Även om det faktiskt finns pekskärmsvantar att köpa.
Men trots bromsklossarna är de flesta experter överens om en sak, pekskärmarna är här för att stanna.



















































Konstigt formulerat - (Jon Holstein) 2010-03-10 22:50
Kölvatten? - (Jon Holstein) 2010-03-11 01:46
Kölvatten? - (Vimp) 2010-03-11 03:34
Kölvatten? - (Allan Allansson) 2010-03-11 08:36
Kölvatten? - (Jon Holstein) 2010-03-11 08:42
Bra research.. Not.. - (mr.burns) 2010-03-11 12:19