Kursen i offentlig upphandling startade för ett år sedan och är en fördjupningskurs som kan väljas av studenter på juristprogrammet under fjärde året. Genom praktisk undervisning och rollspel får juridikstudenten under en halv termin pröva olika aspekter av yrket.

– Upphandlingar lämpar sig väldigt väl ur rollspelsperspektivet. I praktiken har jurister många olika roller fast de jobbar med samma materia. Och beroende på vilken ingång man har blir utgångspunkterna olika, förklarar Göteborgs universitets docent Filip Bladini.

Tanken med rollspelet är att det ska kännas verklighetstroget. Studenterna får följa ett upphandlingsförfarande i kronologisk ordning. Filip Bladini berättar att tips och praktik-
exempel har han fått från Göteborgs universitets egen upphandlingsavdelning.

Studenterna blir indelade i grupper som företrädande parter och en grupp som följer rättegången. Under kursen stöts och blöts upphandlingsgången ur alla vinklar.

– Det handlar om ett förstadium och ett efterstadium ur ett konfliktperspektiv. Först ska man utforma förfrågningsunderlaget utifrån fingerade uppgifter och sen roterar grupperna. I ett steg får en grupp ta emot det här förfrågningsunderlaget som representant för en leverantör, säger han.

– Konfliktperspektivet handlar om att det blir någon form av överprövning. Som student får man prova på varje roll, det vill säga som upphandlade myndighet, leverantör och som domare. Det är ett ganska komplicerat upplägg, men väldigt givande.

Kursen har två syften, dels får studenterna bekanta sig med regelverket, dels får de kunskap om hur rätten fungerar i samhället. Under kursen får studenterna träffa advokater som spelar de roller som de har i verkligheten.

– Vårt primära mål är inte att vi ska utbilda jurister som är bra i hantverket. Ambitionen är att studenterna känner en verklighetsförankring och får en försmak av hur det skulle vara att jobba som upphandlingsjurist, förklarar Filip Bladini.

Upphandlingsrätt är ett hett ämne. Det pratas mycket om upphandling i diverse sammanhang, men Filip Bladini anser att kompetensnivån måste höjas rejält bland upphandlarna.

– Ska man kunna spänna över alla regelområden måste kompetensen höjas. Det gäller att man kan ställa upphandlingen i relation till regelverket.

Under 2008 ökade antalet överprövningsmål med 26 procent, jämfört med året före. Det visar statistik från Domstolsverket.
– Det görs mycket fel, vilket är en tydlig indikation på att vi måste vässa oss. Felaktigt genomförda upphandlingar kostar både tid och pengar. Vår ambition är att upphandlingar ska få den plats de förtjänar på olika arenor, säger han.

Hur tror du att upphandlingsrätt kommer att utvecklas under 2010?
– Rättsmedeldirektiven innebär att tumskruvarna dras åt. Konkurrensverket får mer att säga till om. Men jag tror att många upphandlande myndigheter kommer att bli rädda för att göra fel. Och att bli rädd för att göra fel är inte samma sak som att göra rätt. Kortsiktigt tror jag att reglerna stramas åt och efterlevnaden skärps ytterligare.

– Men på längre sikt har jag svårt att tro att man kan upprätthålla det här komplicerade och byråkratiska regelverket. Jag tycker att man mer ska kunna utnyttja friheten inom medlemsstaterna. En variant är att dra ner på ambitionsnivån på EU-nivå.