Ett avgörande i Allmänna reklamationsnämnden visar att det inte är acceptabelt med alltför stora avvikelser mellan den uppkopplingshastighet som utlovas och den som verkligen uppnås.

En man i Stockholm hade ett bredbandsabonnemang hos Telia med en utlovad hastighet på upp till 24 Mbit/s. Han kom i praktiken aldrig upp i mer än 11 Mbit/s. Allmänna reklamationsnämnden rekommenderar Telia att sätta ned avgiften till vad ett abonnemang på 8 Mbit/s kostar.

– Det här fallet är helt klart prejudicerande. Allmänna reklamationsnämnden har satt ned foten. Lovar man upp till en viss hastighet måste man i vart fall ligga i närheten, säger Johan Rådman, jurist på Konsumentverket.

Enligt beslutet från Allmänna reklamationsnämnden måste bredbandshastigheten ligga i närheten av den utlovade maxhastigheten. Kunden ska åtminstone vid gynnsamma förhållanden komma upp i maxfart.

Ett beslut för ett år sedan visar däremot att om skillnaden inte är alltför stor får operatören rätt. En man i Göteborg klagade då på att hans bredbandshastighet nästan aldrig kom i närheten av de 10 Mbit/s han trodde att han skulle få. ARN avslog målet den gången.

– Det finns ännu inget avgörande exakt på vad som menas med att man ska ligga i närheten av maxhastigheten, säger Johan Rådman.

Post- och telestyrelsen sade i höstas av under två tredjedelar av maxkapaciteten inte är godtagbart.